Clostridioides difficile-infektion – statistik
Statistik över sjukdomsfall av clostridioides difficile-infektion sammanställs i en årsrapport.
Statistiken grundar sig på den region där första anmälan av sjukdomen rapporteras och där första fallet skapas. Variabeln som används är statistikgrundande smittskyddsenhet.
Sjukdomen är inte anmälningspliktig i Sverige.
Sjukdomsinformation
Clostridioides difficile 2024
Sammanfattning och bedömning
Under 2024 rapporterades 6 292 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 59 fall per 100 000 invånare, vilket är jämförbart med 2023 (60 fall per 100 000 invånare). Enligt den europeiska falldefinitionen av C. difficile betraktas ett fall som nytt om minst åtta veckor har förflutit sedan föregående positivt prov, i annat fall räknas det som pågående sjukdomsepisod eller recidiv (återfall). Medianåldern var 74 år för fall med ålder. Liksom tidigare rapporterades ungefär lika många män (47 procent) som kvinnor (53 procent) med C. difficile. Majoriteten av fallen (72 procent) var liksom tidigare 60 år och äldre. Som tidigare år förelåg stora skillnader i antalet rapporterade nya fall mellan regionerna (spridning 22–109 fall per 100 000 invånare; figur 1). Största ökningen i incidens 2024 jämfört med 2021–2023 återfanns i Västmanland (66 procent) följt av Halland (30 procent) och Gävleborg (21 procent). Generellt kan ökningar bero på ändrad provtagning/diagnostik, förändrat mönster i antibiotikaanvändning, ökad smittspridning eller förändrad rapportering. C. difficile är inte anmälningspliktig enligt smittskyddslagen utan övervakas genom frivillig laboratorierapportering.
Justering av data har gjorts för laboratorium som rapporterat samtliga fall och för ett som saknar data för vissa veckor. Där har dels recidivfrekvens för de senaste åren använts och medelvärdet för rapporterade veckor använts för att räkna antalet nya fall.
I den nationella mikrobiologiska övervakningen som genomfördes under 2023 (vecka 39–40) identifierades 9 isolat som tillhörde sekvenstyp 1 (ST1), som är starkt kopplad till den utbrottsbenägna typen PCR ribotyp 027. En region upptäckte därefter i början av 2024 ett utbrott av ST1. Utifrån dessa händelser genomfördes förstärkt nationell övervakning under vecka 8-11 2024 i samarbete med det nationella referenslaboratoriet (NRL) i Örebro. Kriterierna för att sända in isolat var antingen positiva prov för ST1/ribotyp 027 med GeneXpert, positiv för HMW-typ 24 eller resistens mot moxifloxacin. Under perioden skickades 28 isolat från nio regioner för undersökning varav 14 (50 procent) tillhörde ST1. Tretton av dessa kom från de tidigare berörda regionerna och totalt identifierades 27 isolat av C. difficile ST1 uppdelat på två kluster (figur 2). Samtliga ST1 isolat hade den typiska toxinprofilen som karakteriserar högpatogen och spridningsbenägen C.difficile. NRL i Örebro såg ingen ökning i antal ST1 i perioden efter den nationella insamlingen vilket indikerar att spridningen kontrollerades lokalt.
Sammantaget var incidensen stabil 2024 jämfört med 2023 men den nationella incidensen var något lägre (incidens 59) jämfört med perioden 2021–2023 (incidens 62). Fortsatt finns stora variationer i incidens mellan regioner och över tid i vissa regioner. Två kluster av den utbrottsbenägna typen ST1/PCR ribotyp 027 identifierades, vilket poängterar vikten av att följa epidemiologin C. difficile på lokal och regional nivå.
Figur 1. Incidensen av nya fall av C. difficile per region under 2024 samt medelvärde för åren 2021–2023.
Två tydliga kluster av C.difficile med identiska cgMLST profiler identifierades (se figur 2)
Figur 2. Släktskapsträd (UPGMA) baserat på cgMLST analys (1928D) av stammar tillhörande ST1 sekvenserade vid NRL under vecka 39 2023-vecka 11, 2024.
