Bakgrund och kvalitet

Undersökningen Hälsa på lika villkor (HLV) har nu genomförts för sjuttonde gången. Sedan 2016 genomförs HLV vartannat år, med undantag av en extra omgång under 2021 med anledning av pandemin. Dessförinnan genomfördes undersökningen varje år.

Läs mer om syfte och bakgrund och fakta om nationella folkhälsoundersökningen:

I 2022 års undersökning ingick 44 800 slumpmässigt utvalda personer över 16 år. Totalt besvarade 16 971 personer enkäten, vilket ger en svarsfrekvens på 37,9 procent. Resultaten i HLV viktas, enligt beprövade statistiska metoder. Syftet med viktning är att kunna uttala sig om hela befolkningen och inte bara om de som har svarat.

Svarsfrekvensen i HLV har sjunkit över tid, detta är inte unikt för HLV, utan samma mönster ses för många andra undersökningar. Folkhälsomyndigheten har ett pågående utvecklingsarbete som syftar till att öka svarsfrekvensen men även att hitta statistiska hjälpmedel för att kunna bedöma tillförlitligheten i data när svarsfrekvensen sjunker. Ett sätt är att jämföra data från HLV med andra typer av data för att bedöma om det finns samstämmighet.

Officiell statistik

Folkhälsomyndigheten är sedan 2021 statistikansvarig myndighet inom ämnesområdet folkhälsa. Ett urval av resultaten ur HLV utgör myndighetens första produkt inom officiell statistik. Detta urval är resultatet av den första etappen av myndighetens kvalitetsarbete utifrån de kriterier som gäller för officiell statistik. Målet är att samtliga resultat från undersökningen som genomförs 2024 ska ingå i den officiella statistiken.

I Folkhälsodata är de resultat som ingår i den officiella statistiken märkta med symbolen för Sveriges officiella. På liknande sätt märks dessa resultat upp i Folkhälsostudio.

Läs mer om officiell statistik.

Resultat 2022

Över 70 procent av Sveriges befolkning upplever att de har ett gott allmänt hälsotillstånd och andelen med bra hälsa har ökat något sedan undersökningen startade 2004. Inga större förändringar ses i andelen som upplever att de har en dålig eller mycket dålig hälsa. Likaså har andelen som upplever att de har en långvarig sjukdom legat stabilt på strax under 40 procent.

Figur 1. Andel av befolkningen 16–84 år som upplever bra eller mycket bra hälsa, dålig eller mycket dålig hälsa respektive långvarig sjukdom. Åldersstandardiserat.

Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas när muspekaren förs över en datapunkt i figuren.

Trots den höga andelen som upplever en god hälsa, finns det fortfarande skillnader mellan olika grupper. Andelen med god hälsa ökar med längre utbildning. Under tidsperioden 2015–2022 upplever fler personer med eftergymnasial utbildning sig ha en god hälsa, knappt 80 procent, jämfört med personer med förgymnasial utbildning, drygt 60 procent. Andelen av hela befolkningen som upplever psykiska besvär och suicidtankar har legat på ungefär samma nivå sedan 2018. I ett längre perspektiv har dock andelen med psykiska besvär ökat, men det finns även här skillnader mellan olika grupper i befolkningen.

Läs mer: Statistik om psykisk hälsa

Figur 2. Andel av befolkningen 25–84 år som upplever bra eller mycket bra hälsa, efter utbildningsnivå. Åldersstandardiserat.

Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas när muspekaren förs över en datapunkt i figuren.

Andelen av befolkningen som är fysiskt aktiva i minst 150 respektive minst 300 minuter per vecka har ökat något under de senaste åren. Samtidigt har andelen som sitter stilla i minst 10 timmar per dygn ökat. Andelen individer med fetma fortsätter att öka i befolkningen.

Figur 3. Andel av befolkningen 16–84 år som är fysiskt aktiva i minst 150 respektive 300 minuter per vecka, samt andel av befolkningen 16–84 år som sitter minst 10 timmar per dag.

Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas när muspekaren förs över en datapunkt i figuren.

I år redovisar Folkhälsomyndigheten för första gången data för åldersgruppen 85 år och äldre. En betydligt lägre andel av personer 85 år och äldre (40 procent) upplever att de har bra eller mycket bra hälsa jämfört med den övriga befolkningen (73 procent). Likaså upplever en högre andel av de äldsta att de har en långvarig sjukdom, 56 procent jämfört med 38 procent i den övriga befolkningen. Ingen större skillnad kan påvisas vad gäller gott psykiskt välbefinnande, depression, ängslan, oro eller ångest samt andel som saknar emotionellt stöd.

Figur 4. Andelar personer 85 år och äldre respektive 16–84 år som upplever god respektive dålig hälsa, långvarig sjukdom, psykiskt välbefinnande, ängslan, oro eller ångest, depression, respektive avsaknad av emotionellt stöd, 2022.

Åldersgruppen 85 år och äldre lider i högre grad av långvarig sjukdom och upplever ett sämre allmänt hälsotillstånd jämfört med den övriga befolkningen, men inga större skillnader finns avseende psykiskt väldfinnande, upplevd ängslan, oro eller ångest, diagnostiserad depression eller upplevt emotionellt stöd.”

Kommentar: 95-procentiga konfidensintervall redovisas.

Resultaten för fysisk hälsa, levnadsvanor, miljöhälsa, privatekonomi, psykisk hälsa, sociala relationer samt tandhälsa går att hitta i Folkhälsodata och FolkhälsoStudio. Det enklaste är att söka på respektive ämne i Statistik A–Ö.

Nationella folkhälsoenkäten i korthet

Undersökningen, som är ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och regionerna, genomfördes första gången 2004. Urvalet är obundet och slumpmässigt. Sedan 2016 genomförs undersökningen vartannat år. I 2022 års undersökning var det nationella urvalet 45 000 personer. Regioner kan delta med ytterligare urval för respektive län eller region. 2022 deltog 12 regioner med tilläggsurval vilket gjorde att det totala urvalet bestod av ungefär 340 000 personer.

Svarsfrekvensen i 2022 års undersökning var 37,9 procent. Resultatet viktas så att det återges för hela populationen.

Frågeformuläret omfattar ett 60-tal frågor och kompletteras med registeruppgifter från Statistiska centralbyrån, Försäkringskassan och Socialstyrelsen.

Dokumentation och fakta om undersökningen

En beskrivning av urval, svarsfrekvens, bortfall samt vilka landsting och regioner som deltagit och vid vilka år:

Fakta om nationella folkhälsoenkäten 2022

Beskrivning av frågorna, hur de redovisas samt ytterligare dokumentation kring den nationella folkhälsoenkäten:

Statistiska centralbyråns tekniska rapporter med beskrivningar av insamlingsmetoder, hur urvalet gjorts, uppgifter kring viktberäkning och vad man bör tänka på vid användandet av materialet m.m:

Dokumentation Nationella folkhälsoenkäten

Kvalitetsdeklaration för de delar av undersökningen som ingår i Sveriges officiella statistik:

Dokumentation Nationella folkhälsoenkäten

Vad betyder bortfallet för resultaten? En bortfallsanalys har tagits fram av Statistiska centralbyrån 2018:

Bortfallsanalys 2018 (PDF, 184 kB)