Ny statistik över Folkhälsomyndighetens beredskapsdiagnostik
Folkhälsomyndigheten har dygnet runt beredskap för att analysera prover från patienter för att utesluta eller fastställa om de bär på farliga smittor som till exempel ebola. Hittills har myndigheten analyserat 12 beredskapsprover under 2026.
Beredskapsproverna kräver snabb analys i ett säkerhetslaboratorium. På Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4, den högsta nivån. Exempel på smittor i riskklass 4 är infektion med ebolavirus och marburgvirus.
I säkerhetslaboratorierna utförs bland annat analys och diagnostik av smittämnen som orsakar särskilt allvarliga infektioner hos människor, och där smittspridning skulle innebära stora konsekvenser för samhället. Inga smittor i den högsta riskklassen förekommer normalt i Sverige, men det finns en liten risk att resenärer från ett sjukdomsdrabbat område tar med sig en smitta hem.
– När en klinik har tagit emot en patient med sjukdomssymtom efter resa i ett område där en farlig smitta sprids är det inte ovanligt att ansvarig läkare bedömer att ett prov behöver skickas till Folkhälsomyndigheten för analys. Det gör man oftast för att utesluta att sjukdomen orsakas av den farliga smittan, inte för att det är den mest sannolika diagnosen, säger Johan Aarum, chef för enheten för beredskaps- och smittskyddsdiagnostik på Folkhälsomyndigheten.
Att snabbt utesluta att en patient bär på en smitta som kräver högisoleringsvård, som till exempel ebola, är viktigt både för patienten och för samhället i stort. Patienten behöver snabbt få rätt behandling, och för vården och samhället är hanteringen av smittor i riskklass 4 omfattande och kostsam.
Totalt analyserade Folkhälsomyndigheten 14 beredskapsprover under 2025. Hittills har 12 beredskapsprover analyserats under 2026.
– Antalet beredskapsprover för smittor i riskklass 3 och 4 som Folkhälsomyndigheten analyserar varierar från år till år. Vid större smittutbrott på platser dit det förekommer resande från Sverige får vi ofta ta emot och analysera fler prover än annars, säger Johan Aarum.
Under 2023 till 2026 har alla beredskapsprover visat negativt resultat. Senaste gången ett beredskapsprov var positivt var 2022, då en patient diagnosticerades med mpox för första gången i Sverige. Under 2020 var det på Folkhälsomyndighetens säkerhetslaboratorium som de första proverna för covid-19 i landet analyserades.
| År | Antal analyserade beredskapsprover per år |
|---|---|
| 2026 | 12 (till och med 31 maj) |
| 2025 | 14 |
| 2024 | 25 |
| 2023 | 22 |