Influensa är en virussjukdom som förekommer i hela världen och orsakar utbrott varje vintersäsong på norra halvklotet. Influensa karaktäriseras av feber, hosta och ont i kroppen. Smittsamheten är hög och vissa personer som blir smittade riskerar att bli allvarligt sjuka. Influensavirus förändras ständigt genom mutationer. För att få ett skydd mot influensa måste man därför vaccinera sig varje år.

Vaccinationsinsats mot influensa äger rum en gång per år och vaccination erbjuds gratis av alla regioner till gravida, personer som är 65 år eller äldre och till övriga riskgrupper. Vaccinationen mot säsongsinfluensa går i de flesta fall att kombinera med ett eller flera andra vaccinationer, till exempel mot covid-19, bältros eller pneumokocker.

Individer som har en ökad risk för allvarlig sjukdom och död som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa:

• Alla personer 65 år och äldre,
• Personer i åldern 6 månader till 64 år någon av följande underliggande sjukdomar eller tillstånd som ökar risken för svår influensa:
  • hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår inte)
  • kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår, instabil astma
  • diabetes mellitus typ 1 och 2
  • leversvikt
  • njursvikt
  • nedsatt immunförsvar på grund av läkemedelsbehandling eller immunhämmande sjukdom eller tillstånd, till exempel blodcancersjukdomar eller Downs syndrom
  • sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation, till exempel neuromuskulär sjukdom, flerfunktionsnedsättning eller obesitas med ett BMI på 40 eller högre
  • graviditet (efter graviditetsvecka 12). De gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccineras även före graviditetsvecka 13
  • annan sjukdom eller annat tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, som gör att influensa kan leda till ett allvarligt sjukdomsförlopp, till exempel demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa.

Vaccination mot influensa rekommenderas till barn från 6 månader med ökad risk för allvarlig sjukdom i influensa, enligt riskgruppslistan ovan.

Övriga grupper som rekommenderas årlig vaccination mot säsongsinfluensa är hushållskontakter, barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar

Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre (SÄBO) och inom hemtjänsten.

Personer som inte ingår i riskgrupp men ändå önskar vaccin kan vaccinera sig en gång per år. Kostnaden för vaccinationerna är inte subventionerade av regionerna.

Allvarliga reaktioner vid en vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De injicerade vaccinerna kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar.

Syftet med dessa rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

Rekommendationerna vänder sig framför allt till smittskyddsenheter, hälso- och sjukvårdspersonal och regioner och kan utgöra ett kunskapsunderlag för regionala beslut. Rekommendationerna är inte bindande.

Folkhälsomyndigheten

Anna Bessö

Avdelningschef, Avdelningen för folkhälsoanalys och datautveckling.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar årlig vaccination mot influensa till

• Alla personer 65 år och äldre,
• Personer i åldern 6 månader till 64 år någon av följande underliggande sjukdomar eller tillstånd som ökar risken för svår influensa:
  • hjärt- och kärlsjukdom inklusive stroke (hypertoni som enda diagnos ingår inte)
  • kronisk lungsjukdom såsom KOL eller svår, instabil astma
  • diabetes mellitus typ 1 och 2
  • leversvikt
  • njursvikt
  • nedsatt immunförsvar på grund av läkemedelsbehandling eller immunhämmande sjukdom eller tillstånd, till exempel blodcancersjukdomar eller Downs syndrom
  • sjukdomar eller tillstånd som leder till nedsatt lungfunktion eller försämrad hostkraft och sekretstagnation, till exempel neuromuskulär sjukdom, flerfunktionsnedsättning eller obesitas med ett BMI på 40 eller högre
  • graviditet (efter graviditetsvecka 12). De gravida som har en ytterligare riskfaktor kan vaccineras även före graviditetsvecka 13
  • annan sjukdom eller annat tillstånd med nedsatt allmäntillstånd, som gör att influensa kan leda till ett allvarligt sjukdomsförlopp, till exempel demens, psykisk sjukdom eller skadligt alkohol- eller drogbruk, som orsakat en nedsatt kroppslig hälsa.
• Hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar och vård- och omsorgspersonal som arbetar nära personer i riskgrupp.

För åldrar angivna i rekommendationen gäller att de uppnås under innevarande år.

För alla personer i riskgrupp rekommenderas även profylax med antivirala läkemedel vid känd exposition för influensa, och behandling med antivirala läkemedel vid influensasjukdom, enligt behandlingsrekommendationer från Läkemedelsverket. Influensavaccination ersätter inte profylax med antiviraler.

Influensavaccination rekommenderas till barn från 6 månaders ålder, i de angivna riskgrupperna. För barn kan en individuell bedömning vara av särskild betydelse, eftersom den fysiska hälsan vid olika sjukdomar och tillstånd kan variera.

Även följande grupper rekommenderas årlig vaccination mot influensa:

• hushållskontakter, både barn och vuxna, till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar
• personal, oavsett ålder, inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa, exempelvis på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänsten.

De medicinskt definierade riskgrupperna omfattar barn och vuxna med kroniska sjukdomar och tillstånd som innebär ökad risk för allvarlig influensa. Behandlande läkare kan bedöma att vissa patienter utanför de nämnda riskgrupperna ska rekommenderas influensavaccination av individuella skäl. Även inom de nämnda grupperna kan behandlande läkare behöva göra en individuell bedömning av om vaccination ska erbjudas eller inte.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att förstärkta influensavacciner erbjuds till personer som bor på särskilda boenden för äldre. Det finns tre godkända förstärkta vacciner som kan vara tillgängliga i Sverige. Dessa är inaktiverade vacciner som innehåller antingen en högre dos antigen eller ett förstärkningsämne, ett adjuvans. För övriga vuxna rekommenderas inaktiverade standarddosvacciner. För barn kan levande försvagat, nasalt administrerat, vaccin användas såväl som inaktiverade standarddosvacciner.

Information om antal doser och intervall finns i vaccinernas produktresumé.

Bedöm vid varje tillfälle om det är lämpligt att ge flera vacciner samtidigt. Det gäller även kombinationerna nedan.

Använd olika injektionsställen. Helst ges en injektion i vardera armen eller benet. Biverkningarna kan öka om flera vacciner ges samtidigt eller inom en vecka. Framför allt kan det ge lokala biverkningar, men även risk för ökad feberreaktion. Det bör särskilt beaktas vid vaccination av äldre sköra personer och gravida och särskilt vid vaccination med två adjuvanterade vacciner, eller vid influensavaccination ges i kombination med levande vaccin.

I en del tidigare studier av samtidig administrering av vaccin mot influensa och covid-19 förekommer något lägre antikroppsnivåer mot covid-19, men vaccinernas skyddseffekt påverkas inte. Biverkningar som har rapporterats är milda och liknande de som kan uppstå vid separat vaccination.

Studier på inaktiverade vacciner mot säsongsinfluensa till vuxna har visat att samtidig administrering med pneumokockvaccin inte påverkar skyddseffekten. Även adjuvanterat influensavaccin och konjugerat pneumokockvaccin kan ges samtidigt utan betydande immunologisk interferens. Biverkningar som har rapporterats är milda och liknande de som kan uppstå vid separat vaccination. Inga allvarliga biverkningar, som anafylaxi, har rapporterats vid samtidig administrering.

Säsongen 2026/2027 är det upphandlade förstärkta vaccinet som rekommenderas på säbo ett adjuvanterat influensavaccin. En bedömning bör göras vid varje enskilt vaccinationstillfälle för att bedöma om samtidig vaccination med annat vaccin är lämpligt. Det gäller både samtidig administrering av adjuvanterat influensavaccin och covid-19-vaccin och samtidig administrering av adjuvanterat influensavaccin och konjugerat pneumokockvaccin.

Sverige har ingått avtal om leverans av vaccin mot pandemisk influensa. Vid en influensapandemi kommer Folkhälsomyndigheten, i samverkan med andra berörda aktörer, att utifrån pandemins karaktär bedöma vilka grupper som ska rekommenderas vaccination. Se "Pandemiberedskap" och "Avtal om pandemivaccin vid influensapandemi" på Folkhälsomyndighetens webbplats.

• Beredskap för pandemier och andra internationella hälsohot
• Avtal om pandemivaccin vid influensapandemi

Folkhälsomyndigheten bedömer att en rekommendation om vaccination mot säsongsinfluensa för att skydda mot fågelinfluensa i dagsläget inte är motiverad, med anledning av den osäkerhet som råder kring skyddseffekt och risk–nyttabalans.

Om en prioritering mellan riskgrupperna behövs på grund av förseningar av vaccin, rekommenderar Folkhälsomyndigheten följande prioriteringsordning.

• Grupp 1: Medicinska riskgrupper. Hit hör gravida efter graviditetsvecka 12. Gravida med ytterligare riskfaktorer rekommenderas vaccination även innan graviditetsvecka 13. Hit hör också vuxna och barn från 6 månaders ålder med en sjukdom eller ett tillstånd som ökar risken för allvarlig influensa. Dessa sjukdomar och tillstånd finns specificerade i riskgruppslistan (högre prioritet för högre ålder). I grupp 1 ingår även personer som bor i särskilt boende för äldre (SÄBO) eller har hemtjänst.
• Grupp 2: Personer som är 75 år och äldre och inte tillhör en medicinsk riskgrupp.
• Grupp 3: Personer som är 65 år och äldre och inte tillhör en medicinsk riskgrupp.
• Grupp 4: Hushållskontakter till personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.
• Grupp 5: Personal inom vård och omsorg som arbetar nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa.

En adekvat mängd vaccindoser behöver sparas till personer som kan tillkomma som riskgrupp senare under influensasäsongen. Det kan till exempel gälla en person som får en ny sjukdom eller blir gravid.

Personer som löper större risk att bli allvarligt sjuka av influensa behöver vaccineras först.

The Public Health Agency of Sweden recommends annual influenza vaccination to all persons 65 years of age and above, persons aged 6 months to 64 years in medical risk groups, household contacts of patients with severe immunosuppression, and healthcare personnel who have close contact with persons at increased risk of severe influenza disease.

Risk groups recommended seasonal influenza vaccination include persons with the following diagnoses and conditions:

• Chronic cardiovascular disease, including stroke (excluding hypertension alone).
• Chronic respiratory disease, such as chronic obstructive pulmonary disease or severe, unstable asthma.
• Diabetes mellitus type 1 and 2.
• Liver failure.
• Kidney failure.
• Immunosuppression due to medical treatment or immunosuppressive illnesses or conditions, such as Down syndrome
• Conditions that reduce lung volume or respiratory capacity, such as obesity with a BMI 40 or above, neuromuscular conditions, or multiple functional impairments.
• Pregnant individuals after 12 weeks’ gestation. Pregnant individuals with underlying medical risk factors can be vaccinated earlier in pregnancy.
• Other diseases or conditions with significantly impaired health where an influenza infection has the potential to cause severe health outcomes. Examples of such conditions include dementia, psychiatric disorders, or harmful alcohol use or drug abuse causing impaired health.

The ages stated refer to the birthday/age in the present year.

All persons in risk groups are recommended prophylaxis with antiviral medication in case of exposure to influenza and treatment with antiviral medication in case of influenza infection, according to treatment recommendations from the Swedish Medical Products Agency. Influenza vaccination is not a substitute for antiviral prophylaxis.

Influenza vaccination is recommended for children from 6 months of age in the listed risk groups. There may be a need for an individual assessment of physical health among children with the mentioned conditions.

The following additional groups are also recommended yearly influenza vaccination:

• Household contacts, both children and adults, of patients with severe immunosuppression.
• All healthcare personnel, regardless of age, who have close contact with persons at increased risk of severe influenza disease, for example, at long-term care facilities for the elderly and in at-home elderly care.

The medically defined risk groups include children and adults with chronic diseases and conditions with an increased risk of severe influenza disease. These groups are more or less heterogeneous, and in some cases an individual assessment of whether or not to recommend vaccination may be required. The treating physician may also recommend that individuals outside the mentioned groups be given influenza vaccination based on an individual assessment.

The Public Health Agency recommends that enhanced influenza vaccines be offered to residents of long-term care facilities for the elderly. There are three approved vaccines that may be available in Sweden. These are inactivated vaccines that contain either a higher dose of antigen or a booster, also known as an adjuvant. Other adults are recommended inactivated standard-dose vaccines. For children, live attenuated vaccines, nasally administered, can be used as well as inactivated standard-dose vaccines.

Information on vaccine dosing and intervals can be found in the summary of product characteristics for each vaccine.

Before administering two or more vaccines at the same time, an individual assessment must be made to determine whether co-administration is appropriate. This applies to all vaccine combinations, including those mentioned below.

Whenever vaccines are co-administered, separate injection sites should be used, preferably in different limbs. Adverse reactions may increase with simultaneous administration (or administration within one week) of several vaccines, resulting mainly in increased local reactions, but also an increased risk of fever reactions. This should be given particular consideration when vaccinating frail older people and pregnant individuals, and especially when vaccinating with two adjuvanted vaccines, or when administering influenza vaccine in combination with a live vaccine.

In some previous studies of the co-administration of influenza and COVID-19 vaccines, somewhat lower antibody levels against COVID-19 were observed, but the protective efficacy of the vaccines is not affected. Reported side effects are mild and similar to those that may occur with separate vaccination. No serious reactions, such as anaphylaxis, have been reported with co-administrated vaccines administration.

Studies of inactivated seasonal influenza vaccines in adults have shown that co-administration with a pneumococcal vaccine does not affect protective efficacy. An adjuvanted influenza vaccine and a conjugated pneumococcal vaccine may likewise be given simultaneously without significant immunological interference. Reported adverse reactions have been mild and similar to those that may occur with separate vaccination. No serious added adverse reactions, such as anaphylaxis, have been reported following co-administration.

For the 2026/2027 season, the enhanced vaccine recommended for residents of special housing for older people (SÄBO) is an adjuvanted influenza vaccine. An individual assessment should be made before each vaccination to determine whether co-administration with another vaccine is appropriate. This applies both to co-administration of an adjuvanted influenza vaccine and a COVID-19 vaccine, and to co-administration of an adjuvanted influenza vaccine and a conjugated pneumococcal vaccine.

Influenza vaccines are produced in fertilised hen's eggs. However, after several purification steps influenza vaccines contain extremely small amounts of egg protein (ovalbumin, <1 µg per dose). The risk of a severe allergic reaction due to egg allergy is therefore very low. Current research shows that people with egg allergy can be vaccinated against influenza, including with egg-based influenza vaccines, even if they have previously had a severe reaction to egg. Egg allergy is therefore not in itself an obstacle to influenza vaccination.

The vast majority of children with egg allergy can be vaccinated against influenza at their ordinary primary care centre or equivalent healthcare facility, without an extended observation period.

A small group of children and adolescents with a current egg allergy have required inpatient hospital care due to anaphylaxis to egg. They should be vaccinated at a clinic with allergy expertise, with a 30-minute observation period. This applies to both nasal spray and injectable influenza vaccines.

Adults with a history of anaphylaxis to egg may be observed for 30 minutes at a primary care centre or other healthcare facility. Other adults can be vaccinated without an extended observation period.

Anaphylaxis preparedness must always be available at the time of vaccination and at all facilities that administer vaccinations.

Read more:

• Vaccination in allergic disease – children (aol.barnlakarforeningen.se) (in Swedish)
• Vaccination of adults with a history of egg allergy (qrora.com) (in Swedish)

Sweden has procured a pandemic influenza vaccine. In the event of an influenza pandemic, the Public Health Agency will, in collaboration with other relevant actors, assess which groups will be recommended vaccination against pandemic influenza. More information about pandemic vaccination is available on the Public Health Agency’s website Pandemiberedskap (Pandemic Preparedness) and Avtal om pandemivaccin vid influensapandemi (Contract for Pandemic Influenza Vaccine), where published documents include an English summary.

• Beredskap för pandemier och andra internationella hälsohot (in Swedish)
• Avtal om pandemivaccin vid influensapandemi (in Swedish)

The Public Health Agency's assessment is that a vaccination recommendation against seasonal influenza for protection against avian influenza is not warranted at this time, given the uncertainty surrounding vaccine effectiveness and the risk-benefit balance.

If the supply of influenza vaccines is delayed, vaccination must be prioritised between risk groups. The Public Health Agency of Sweden recommends that people at greater risk of severe influenza be vaccinated first, in the following order of priority:

• Group 1: Medical risk groups. This includes pregnant individuals after week 12 of pregnancy. Pregnant individuals with additional risk factors are recommended vaccination even before week 13 of pregnancy. This group also includes adults and children from 6 months of age with a disease or condition that increases the risk of severe influenza. These diseases and conditions are specified in the risk group list (higher priority given to higher age). Group 1 also includes people living in special housing (SÄBO) or receiving homecare services.
• Group 2: People aged 75 and over who are not included in a medical risk group.
• Group 3: People aged 65 and over who are not included in a medical risk group.
• Group 4: Household contacts of people with severely compromised immune systems.
• Group 5: Health and social care personnel who work in close contact with patients and people receiving care who are at increased risk of severe influenza.

Vaccine doses should be reserved for individuals in medical risk groups who become eligible for vaccination later in the influenza season, for example due to a newly acquired medical condition or pregnancy.

Här presenteras en kortfattad bakgrund om influensa och tillgängliga vacciner, med fokus på vaccination av olika grupper. Mer utförlig information om influensa och influensavacciner finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

• Vaccination mot influensa
• Sjukdomsinformation om influensa

Influensa är en akut virusorsakad infektion i luftvägarna. Den smittar genom aerosol-, dropp- och kontaktsmitta. Typisk influensa börjar ofta plötsligt med frossa, snabbt stigande feber, allmän muskelvärk, huvudvärk och en påtaglig sjukdomskänsla. Komplikationer kan tillstöta i form av lunginflammation, bihåleinflammation, luftrörsinflammation, öroninflammation och mer sällsynta inflammationer i nervsystemet såsom hjärn- och hjärnhinneinflammation. Alla blir dock inte så sjuka, en del märker sannolikt inte av att de är infekterade och för andra kan det mer likna en vanlig förkylning. För i övrigt friska personer går det akuta skedet av sjukdomen oftast över efter en vecka.

Influensa orsakar årliga epidemier under vintersäsonger med sjukdomsfall i alla åldrar. Barn och ungdomar insjuknar oftare, men det är främst äldre, gravida och personer med vissa underliggande sjukdomar och tillstånd som har störst risk för att drabbas av allvarlig och livshotande sjukdom eller försämring av sin underliggande sjukdom.

Med oregelbundna intervaller anpassas influensavirus från andra djurarter till att infektera människor. Då kan en influensapandemi uppstå. För mer information, se Folkhälsomyndighetens webbplats.

Beredskap för pandemier och andra internationella hälsohot

Influensavaccination är den mest effektiva åtgärden för att förhindra och förebygga säsongsinfluensa och dess allvarliga följder. Den förväntade effekten uppnås cirka två veckor efter vaccination. Vaccinerna måste årligen anpassas till de influensavirus som cirkulerar, och läkemedelsbolagen gör detta efter rekommendationer från Världshälsoorganisationen (WHO). De tillgängliga vaccinerna mot säsongsinfluensa innehåller två influensa A-stammar och en eller två influensa B-stammar. Både trivalenta och tetravalenta influensavacciner är godkända i Europa.

Tre kategorier av vaccin används i Sverige: inaktiverade standarddosvacciner, inaktiverade förstärkta vacciner och ett levande försvagat vaccin (LAIV).

De inaktiverade standarddosvaccinerna används för både barn och vuxna. De är godkända från 6 månaders ålder.

De förstärkta vaccinerna är oftast godkända från en viss ålder och rekommenderas till personer som bor på särskilt boende för äldre (SÄBO). De erbjuds avgiftsfritt i alla regioner till personer på särskilda boenden, och i vissa regioner även inom andra liknande verksamheter. Vilken typ av förstärkt vaccin som erbjuds inom vaccinationsinsatsen varierar årligen beroende på vilket vaccin som upphandlats.

LAIV är endast godkänt för barn i åldrarna 2-17 år.

• Kan alla barn vaccineras med det levande vaccinet?
• Mer frågor och svar om barn och säsongsinfluensavaccin

Doseringen av vaccinerna beror på patientens ålder och vaccinationshistoria. Läs mer i respektive produktresumé i Fass.

FASS Vårdpersonal (fass.se)

I åldersgruppen 2–17 år kan inaktiverade vacciner eller LAIV användas.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar i dagsläget inte någon vaccintyp framför den andra för denna åldersgrupp.

Både inaktiverade influensavacciner och LAIV är väl beprövade och mycket säkra. Resultat från de studier där gravida vaccinerats med inaktiverade influensavacciner (standarddos) visar god säkerhet under hela graviditeten. Mer information om vaccination av gravida finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Influensavaccination av gravida

De vanligaste biverkningarna är milda och övergående, bland både barn och vuxna. Förstärkta vacciner ger något mer lokala och systemiska reaktioner än de andra inaktiverade vaccinerna. De allvarliga biverkningar som har rapporterats är få och sällsynta. Mer information om biverkningar för respektive vaccin finns i produktinformationen hos Läkemedelsverket.

Sök läkemedelsfakta (läkemedelsverket.se)

För produktinformation om LAIV på svenska, se Fluenz Tetra (fass.se).

Standarddos influensavaccin kan ges samtidigt som ett eller flera andra inaktiverade och levande försvagade vacciner, inklusive vaccin mot covid-19 och vaccin mot pneumokocker.

I en del tidigare studier av samtidig administrering av vaccin mot influensa och covid-19 förekommer något lägre antikroppsnivåer mot covid-19, men vaccinernas skyddseffekt påverkas inte. Studier på inaktiverade influensavacciner bland vuxna har även visat att samtidig administrering av influensa- och pneumokockvaccin inte påverkar vaccinernas skyddseffekt.

Vid all samtidig administrering bör olika injektionsställen användas, helst en injektion i vardera armen eller benet. Biverkningarna kan öka vid samtidig administration av flera vacciner. Det bör särskilt beaktas vid vaccination av äldre sköra personer och gravida, och särskilt vid vaccination med två adjuvanterade vacciner, eller vid influensavaccination i kombination med levande vaccin.

LAIV kan ges samtidigt som ett eller flera andra vacciner, eller med valfritt intervall oberoende av varandra. Detta gäller både inaktiverade och andra levande försvagade vacciner, exempelvis vaccinet mot vattkoppor eller mässling, påssjuka och röda hund. Inga studier har visat att samtidig administrering av LAIV och andra levande försvagade vacciner påverkar den slutgiltiga vaccinationseffekten.

Vaccinationseffekten varierar mellan olika säsonger och påverkas av bland annat matchningen mellan vaccinet och de cirkulerande stammarna, den vaccinerades ålder och immunsvar samt tiden mellan vaccination och exponering för influensavirus.

Hos friska vuxna är skyddseffekten mot laboratoriebekräftad influensa runt 60 procent. Vaccination har sämre effekt hos personer som är 65 år och äldre, men studier visar att vaccination ger visst skydd mot allvarlig sjukdom och död. För personer i medicinskt definierade riskgrupper kan skyddseffekten variera beroende på underliggande sjukdom.

I Europa används olika förstärkta vacciner för personer 65 år och äldre, såsom högdosvacciner, adjuvanterade vacciner och rekombinanta vacciner. I nuläget saknas tydlig evidens för att rekommendera något vaccin framför något annat för åldersgruppen 65 år och äldre. Folkhälsomyndigheten rekommenderar därför inte någon vaccintyp framför den andra för denna åldersgrupp som helhet. Förstärkta vacciner mot säsongsinfluensa rekommenderas till personer som bor på särskilda boenden för äldre.

Nya vacciner mot säsongsinfluensa: Kunskapsöversikt om adjuvanterat vaccin, äggodlat högdosvaccin, rekombinant högdosvaccin och cellbaserat vaccin mot säsongsinfluensa

Skyddseffekten av influensavaccination hos gravida som inte ingår i en annan riskgrupp anses vara jämförbar med den hos övriga friska vuxna. Vaccination skyddar både den gravida, fostret och det nyfödda barnet. Mer information om vaccination av gravida finns på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Influensavaccination av gravida

Systematiska översikter har visat en varierande bild av vaccinationseffekten bland barn av inaktiverade influensavacciner jämfört med LAIV.

Personer med överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör inte vaccineras. Läs mer i respektive produktresumé i Fass.

FASS Vårdpersonal (fass.se)

Svenska Barnläkarföreningen har rekommendationer om vaccination av barn med olika typer av överkänslighet eller allergi.

Vaccination vid allergisk sjukdom (barnlakarforeningen.se)

Se även nedan under rubriken Överkänslighetsreaktioner.

Influensavaccin tillverkas i befruktade hönsägg. Efter flera reningssteg finns ytterst lite äggprotein kvar i vaccinet (ovalbumin, < 1 µg/dos). Därför är risken för en svår allergisk reaktion mycket låg. Aktuell forskning visar att personer med äggallergi kan vaccineras med äggbaserade influensavacciner mot influensa. Det gäller även personer som tidigare har haft en allvarlig reaktion mot ägg. Äggallergi är därför inte i sig ett hinder för influensavaccination.

De allra flesta barn med äggallergi kan vaccineras mot influensa på sin vanliga vårdcentral eller motsvarande vårdinrättning. De behöver ingen observationstid.

En liten grupp barn och ungdomar har en aktuell äggallergi som har krävt sjukhusvård på grund av anafylaxi mot ägg. De bör vaccineras på en mottagning med allergikompetens och med 30 minuters observationstid. Det gäller vid både nasal spray och injektion.

Vuxna som tidigare har haft anafylaxi mot ägg observeras under 30 minuter på vårdcentral eller motsvarande vårdinrättning. Övriga vuxna behöver ingen observationstid.

Anafylaxiberedskap ska alltid finnas tillgänglig vid vaccinationstillfället. Det gäller alla vårdinrättningar som utför vaccinationer.

Vaccination vid allergisk sjukdom (aol.barnlakarforeningen.se)

Riktlinje för vaccination av vuxna vid anamnes på äggallergi (qrora.com)

Se även under rubriken Överkänslighetsreaktioner.

Säsongsinfluensa cirkulerar varje vinter och risken för smitta är då generell i samhället. Vård- och omsorgspersonal kan dock ha en viss ökad risk för att bli utsatta för smitta och därmed insjukna. För att stärka patientsäkerheten och minska risken för vårdrelaterad smitta rekommenderas vaccination mot influensa för alla som arbetar inom vård och omsorg, nära patienter och omsorgstagare med ökad risk för allvarlig influensa. Vaccination är särskilt viktigt för personal som arbetar nära personer med kraftigt nedsatt immunförsvar.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att arbetsgivare inom vård och omsorg överväger vaccination mot influensa för sin personal. Vaccination av regional och kommunal vård- och omsorgspersonal faller under regionens respektive kommunens ansvar som arbetsgivare. Läs mer i Folkhälsomyndighetens riktlinjer.

Vägledning för vaccination av personal inom vård och omsorg

Personer med tillstånd som innebär kraftigt nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller behandling är en speciell riskgrupp, eftersom de är svårare att skydda med vaccination. Det finns studier av vaccination av sådana personer (till exempel de som genomgått en stamcellstransplantation, patienter med akuta leukemier eller T-cellsdefekter och vissa organtransplanterade). Studierna ger ingen entydig bild, men talar för att immunsvaret efter influensavaccination kan vara otillräckligt. Dessa personer bör därför hänvisas till en specialist som bedömer hur de kan få optimalt skydd mot influensa.

För att minska risken för att personer med kraftigt nedsatt immunförsvar smittas av influensa rekommenderas att deras hushållskontakter erbjuds vaccination.

Sverige har ingått avtal om leverans av vaccin mot pandemisk influensa. Vid en influensapandemi kommer Folkhälsomyndigheten, i samverkan med andra berörda aktörer, att utifrån pandemins karaktär bedöma vilka grupper som ska rekommenderas vaccination. Läs mer på Folkhälsomyndighetens webbplats.

Pandemiberedskap

Om en människa samtidigt smittas av influensavirus från fåglar eller andra djur och ett säsongsinfluensavirus skulle detta kunna ge förutsättningar för rekombination mellan human- och fågelinfluensastammar och därmed öka risken för pandemisk spridning av en ny variant. Influensavaccinering skulle teoretiskt sett kunna minska risken för dubbelinfektion och därmed minska risken för rekombinanta varianter.

Det finns vaccin som kan användas för att minska risken för att insjukna i fågelinfluensa av typen H5N1. Detta vaccin skulle kunna ges för att skydda individer som riskerar att utsättas för smitta. Teoretiskt skulle därmed även risken för vidare spridning av viruset mellan människor kunna minska, liksom den teoretiska risken för dubbelinfektion med säsongsinfluensavirus och den ökade risken för skapandet av ett rekombinerat virus med pandemisk potential.

Folkhälsomyndigheten bedömer att en rekommendation om vaccination mot fågelinfluensa H5N1 i dagsläget inte är motiverad med anledning av den osäkerhet som råder kring skyddseffekt och risk–nyttabalans.

Sjukdomsinformation om fågelinfluensa

De tillgängliga influensavaccinerna är godkända ned till 6 månaders ålder och finns tillgängliga i alla regioner, även för personer som inte ingår i Folkhälsomyndighetens rekommendationer. Vaccination av riskgrupper prioriteras före vaccination av övriga grupper.

Bestämmelser om vilken utbildning en sjuksköterska ska ha genomgått för att vara behörig att ordinera läkemedel för vaccination finns här:

Senaste version av HSLF-FS 2018:43 om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel (socialstyrelsen.se)

Vid vaccination krävs att det finns dels resurser för att förebygga överkänslighetsreaktioner, dels en beredskap för att behandla överkänslighetsreaktioner, se Socialstyrelsens föreskrifter:

Senaste version av SOSFS 1999:26 Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om att förebygga och ha beredskap för att behandla vissa överkänslighetsreaktioner (socialstyrelsen.se)

Enligt Läkemedelsverket ska den som bedriver verksamhet inom hälso- och sjukvården snarast rapportera samtliga misstänkta biverkningar av läkemedel. Den vaccinerade, eller någon närstående, har också möjlighet att rapportera biverkningar direkt till Läkemedelsverket, via antingen en e-tjänst på Läkemedelsverkets webbplats eller en blankett.

För att läsrapporter en misstänkt biverkning se Läkemedelsverkets webbplats:

• Vaccin mot säsongsinfluensa 2024–2025 (lakemedelsverket.se)
• Misstänkt biverkning hos människa (lakemedelsverket.se)

För patienter som är allvarligt sjuka eller tillhör en riskgrupp, inklusive gravida, rekommenderas behandlande läkare ta ställning till att ge antiviral behandling vid insjuknande i influensa, oavsett typ av influensa. Även postexpositionsprofylax rekommenderas till personer i riskgrupp, inklusive gravida, som exponerats, exempelvis vid smitta i hushållet. I sällsynta fall kan preexpositionsprofylax rekommenderas. För rekommendationer om antiviral behandling hänvisas till Läkemedelsverket.

Behandling och profylax vid influensa – behandlingsrekommendation (lakemedelsverket.se)

Vid en influensapandemi kommer Folkhälsomyndigheten att samverka med andra myndigheter för att bedöma hur antivirala läkemedel från beredskapslagret kan komma att användas, som ett komplement till Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer.

• Allmänt vaccinationsprogram: Program med vaccinationer som erbjuds hela befolkningen.
• Antiviral behandling: Läkemedel mot virusinfektioner
• KOL: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom.
• LAIV: Levande attenuerade (försvagade) influensavacciner.
• Riskgrupp: Grupp av individer som har ökad risk för att smittas av en viss sjukdom, eller som har ökad risk för att drabbas av allvarlig eller livshotande sjukdom om de smittas.
• Särskilt vaccinationsprogram: Nationellt vaccinationsprogram som inte riktas till hela befolkningen, utan är riktat till definierade riskgrupper.
• Tetravalenta vacciner: Vacciner mot fyra virusstammar. Synonymer: kvadrivalenta vacciner, fyrvalenta vacciner.
• WHO: Världshälsoorganisationen.