Antibiotikaresistens är ett allvarligt och växande problem i hela världen. När bakterier blir resistenta mot antibiotika får det stora konsekvenser. Det leder till mer lidande för de personer som drabbas och högre kostnader för sjukvården och samhället i övrigt.
För individen
När någon blir sjuk på grund av antibiotikaresistenta bakterier kan patienten behöva mer omfattande behandlingar och utredningar.
Det kan leda till:
- längre vårdtider och rehabilitering
- bestående besvär efter infektionen
- i värsta fall dödsfall på grund av att inga antibiotika fungerar
Till exempel, en urinvägsinfektion som normalt botas med en kort antibiotikakur kan hos en person med en infektion med resistenta bakterier kräva veckor av behandling, sjukhusvård och intravenösa antibiotika.
Personer med särskilda sjukdomar eller tillstånd, som exempelvis cancer, för tidigt födda eller nedsatt immunförsvar på grund av sjukdom eller läkemedelsbehandling, löper större risk att drabbas av infektioner. För dessa personer är det speciellt viktigt att antibiotika fungerar.
För hälso- och sjukvården
Längre vårdtider och mer omfattande behandlingar ökar kostnaderna. Det kan också bli nödvändigt med fler insatser för att begränsa smittspridning och för smittspårning. Detta kan resultera i högre personalkostnader och andra begränsningar för vårdinrättningar.
Bild. Exempel på kostnader för sjukvården.
Vår moderna sjukvård är beroende av att antibiotika fungerar, exempelvis vid operationer, intensivvård och vård av för tidigt födda barn. Om situationen försämras allvarligt kan viss avancerad vård, som neonatalvård och transplantationer, bli svår att genomföra på grund av risken för svårbehandlade infektioner.
För samhället i stort
Antibiotikaresistens påverkar inte bara individer och sjukvården. Den påverkar hela samhället. När antibiotikaresistenta bakterier sprids i samhället, får det stora ekonomiska konsekvenser både i Sverige och globalt, till exempel genom:
- Minskad produktivitet (sjukskrivningar, nedsatt arbetsförmåga, vård av anhöriga).
- Påverkan på livsmedelsproduktion (antibiotikaanvändning inom djurhållning och handel).
- Högre kostnader för forskning (utveckling av nya antibiotika är dyrt och tidskrävande).
För att begränsa antibiotikaresistens måste vi stoppa infektioner innan de sprids. Det gör vi genom att förbättra grundläggande folkhälsa världen över: tillgång till rent vatten och avlopp, högre vaccinationstäckning och effektiva smittskyddsåtgärder. Satsningar på dessa områden innebär kostnader här och nu, men ger avsevärt lägre samhällskostnader på sikt genom färre sjukdomsfall och minskad resistensutveckling.
Mer om hur antibiotikaresistens kan förebyggas
