Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Legionellainfektion orsakas av bakterier och kan leda till legionärssjuka med svår lunginflammation eller pontiacfeber med mildare influensaliknande symtom. Sjukdomen förekommer i hela världen och varje år rapporteras cirka 200 fall i Sverige. Smitta sker genom inandning av vattenaerosol eller partiklar från jord.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Folkhälsomyndigheten har publicerat en tillsynsvägledning om legionella i kyltorn. Den är framtagen för att bland annat ge miljö- och hälsoskyddsinspektörer stöd i arbetet med tillsyn och smittspårning.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Här kan du som miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta stöd vid tillsyn och bedömning av ärenden som rör legionella. Även du som bedriver en verksamhet eller äger en fastighet kan ha nytta av denna information.

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorken. Sorkfeber är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Nephropathia epidemica, Hemorragisk feber med njurpåverkan.

Hantavirusinfektioner kan orsakas av många varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Sjukdomen överförs till människor via gnagare. Hantavirus/Andesvirus kan orsaka alltifrån asymtomatisk (symtomfri) infektion till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten

Ebolavirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Utbrott av sjukdomen förekommer med jämna mellanrum i Central- och Västafrika.

TBE (Tick Borne Encephalitis) eller fästingburen hjärninflammation är en sjukdom som kan spridas mellan djur och människor via bett av fästingen.

Humant papillomvirus (HPV) är en mycket smittsam sexuellt överförbar infektion och de flesta människor infekteras med en eller flera olika typer av viruset någon gång i livet. HPV kan också orsaka vanliga hudvårtor samt könsvårtor som också kallas kondylom.

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

MRSA-infektion orsakas av bakterien Staphylococcus aureus, en typ av gul stafylokock som är resistent mot viktiga antibiotika. Den sprids främst genom kontaktsmitta. I Sverige är förekomsten av MRSA lägre än i många andra länder. MRSA kan orsaka sårinfektioner, bölder och i sällsynta fall sepsis.

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram. Annan benämning: Morbilli.

Neoehrlichios är en ovanlig, fästingburen sjukdom som orsakas av bakterien Neoehrlichia mikurensis. Infektionen kan ge feber och allvarlig sjukdom, främst hos personer med nedsatt immunförsvar. Få fall har rapporterats i Sverige.

Detta informationsblad avser att i korthet beskriva vad man bör tänka på vid upphandling av tjänster för analys av legionella i samband med smittspårning samt ge viss generell information kring analyser och smittspårning. Informationen riktar sig framförallt till de kommuner som är i behov av kunskap inför upphandling av miljöanalyser.

Fästingburna sjukdomar är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I Sverige är borreliainfektion (borrelios) och TBE (fästingburen hjärninflammation) de vanligaste, men även mindre kända sjukdomar som anaplasmos, babesios, neoehrlichios och rickettsios förekommer i landet.

West nile-virus sprids framför allt mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. Sjukdomsfall förekommer i stora delar världen. I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna. En annan benämning på sjukdomen är nilfeber.

ESBL-CARBA är ett samlingsnamn för en grupp enzymer (karbapenemaser) som vissa tarmbakterier kan producera. Enzymerna bryter ner en viktig grupp av antibiotika (karpapenemer) som ofta är det enda alternativet vid allvarliga infektioner. Förekomsten av bakterier med ESBL-CARBA är fortsatt låg i

Sexuellt överförbara infektioner (STI), ibland kallade könssjukdomar, är infektioner som främst sprids genom sexuell kontakt – vaginalt, analt eller oralt sex. Vissa kan även överföras via blod eller från mor till barn under graviditet eller förlossning.

Clostridium perfringens är en bakterie som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Den kan bilda bakteriegift (toxin) och är en vanlig matförgiftningsbakterie.

Creutzfeldt-Jakobs sjukdom tillhör en grupp av sjukdomar hos människor och djur, som angriper hjärnan och ger upphov till en rad olika symtom. Annan benämning: Bovin spongiform encefalopati (BSE), Galna ko-sjukan.

Vägledningen utgör ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också läsas av verksamhetsutövare, fastighetsägare och andra berörda.

Algtoxinförgiftning (blågröna alger/cyanobakterier) utlöses av gifter, toxiner, som alger producerar vid algblomning. Andra benämningar: Blågröna alger, cyanobakterier.

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.