Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sverige har en beredskap för att diagnostisera, hantera, och vårda personer med mpox på ett säkert sätt och vidta åtgärder för att undvika att fler smittas. Sverige har också tillgång till vaccin och antivirala läkemedel. Mpox är enligt smittskyddslagen en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Det betyder bland annat…

Pseudomonas aeruginosa är varken anmälnings- eller smittspårningspliktig enligt smittskyddslagen. Enbart enstaka fall av hot foot-syndrom kan heller inte ses som allvarlig smittsam sjukdom enligt miljöbalken (objektburen smitta). Därmed behöver kommunen varken spåra och undanröja smittan enligt miljöbalken 9 kap. 15§. Om det förekommer ett flertal fall (anmärkningsvärd utbredning) av hot foot-syndrom…

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 6 292 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 59 fall per 100 000 invånare, vilket är jämförbart med 2023 (60 fall per 100 000 invånare). Enligt den europeiska falldefinitionen av C. difficile betraktas ett

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).

Rapporten vänder sig i första hand till personal inom barnhälsovården och elevhälsan som handlägger vaccinationer. Kan också vara intressant för den förälder som vill veta mer om sjukdomarna och vaccinationerna.

Plesiomonas shigelloides är en av många bakterier som kan orsaka matförgiftning. Sjukdomen är vanlig framför allt i Afrika, Indien och Japan.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Detta är ett kunskaps- och diskussionsunderlag om betahemolyserande grupp A- streptokocker (iGAS).

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Litteraturöversikten sammanställer kunskap om hivstigma stigma och de konsekvenser det för hivprevention och hälsa bland personer som lever med hiv i Sverige.

Dessa rekommendationer är tänkta som stöd till hälso- och sjukvårdspersonal när de handlägger personer som har utsatts för misstänkt eller konstaterad rabiessmitta, eller som löper risk att utsättas för smitta.

Kunskapsunderlaget om hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI) beskriver epidemiologiska trender under 2015–2024, per sjukdom (hiv, klamydia, gonorré och syfilis) och per prioriterad grupp.

Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.

I rapporten redovisas att samtliga åtta folkhälsopolitiska målområden har bäring på hållbar regional utveckling. Det finns även tydliga beröringspunkter mellan målområdena och den regionala utvecklingspolitikens fyra strategiska områden. Jämförelsen visar också att arbetet inom de två

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Kunskapssammanställningen identifierar och beskriver de åtgärder som bör prioriteras av de undertecknande myndigheterna för att minska antalet sjukdomsfall av personer som smittats av campylobacter i Sverige.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Rapporten vänder sig till personal inom smittskyddet och hälso- och sjukvården som underlag för bedömningar när de i sin yrkesverksamhet möter personer som lever med hiv.

Denna rapport analyserar kunskapsläget för uppföljningstid efter hivexposition och ger rekommendationer för uppföljningstid för hivtestning. Rapporten riktas till personal inom hälso- och sjukvård samt övriga mottagningar där hivtestning tillhandahålls.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Information från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

Information från Folkhälsomyndigheten