Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Bilaga 2. Sökdokumentation Tabell 1. Sökdokumentation från PubMed Databas: PubMed Datum: 2019-04-05 Sökn # Sökfält Söksträng Antal träffar 1 Intervention "Environment Design"[Mesh] OR "Environmental Attitudes"[Title/Abstract] OR "Environmental Factors"[Title/Abstract] OR "Environmental Design"[

Infektion med Salmonella är efter Campylobacter den vanligaste anmälningspliktiga zoonosen i Sverige. Bakterierna sprids med kontaminerade livsmedel, mellan människor och via direktkontakt med djur, till exempel reptiler. Sverige har sedan 1950-talet bekämpat Salmonella i hela smittspridningskedjan

Trender Under 2009 anmäldes totalt 73 fall av listeriainfektion. Det är det högsta antalet som anmälts något år. Det är en ökning med 22 % jämfört med de 60 fall som anmäldes 2008. En analys av listeriaincidensen mellan åren 1997 och 2009 visar en statistiskt säkerställd ökande trend (Figur 1). En

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 113 fall av listerios motsvarande en incidens av 1,1 fall per 100 000 invånare (figur 1), vilket är en ökning från 2018 (89 fall). Majoriteten av fallen (96 procent) smittades i Sverige. Medianåldern var 75 år (spridning 0-97 år) och 57 procent

Harpest är en bakterieorsakad zoonos och finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Människan kan smittas på flera olika sätt. I Sverige sker det vanligen via myggbett, men även genom direktkontakt med infekterat djur, inandning av

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Trender Under år 2005 anmäldes 1 360 fall av kikhosta, varav 1 071 var laboratorieverifierade. Incidensen av rapporterad kikhosta i landet var därmed 15 per 100 000, vilket ska jämföras med cirka 150 per 100 000 innan de nya acellulära kikhostevaccinerna infördes i barnvaccinationsprogrammet år

Under 2015 rapporterades totalt nio fall av difteri. En ovaccinerad, asylsökande 16-årig pojke från Afghanistan visades ha luftvägsdifteri, men han reste vidare till Finland innan diagnosen var säkerställd. Händelseförloppet finns utförligt beskrivet i en vetenskaplig artikeln Respiratory

Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ och orsaka

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 533 fall med hepatit B, motsvarande en incidens av 5,0 fall per 100 000 invånare. Av fallen var 57 procent män (n= 306) och 43 procent kvinnor (n= 227). Medianåldern var 40 år (spridning 2–94 år) och flest fall återfanns i åldersgruppen 30–39 år

Sammanfattning och bedömning Under calicivirussäsongen 2019–2020 (vecka 40, 2019 – vecka 20, 2020) analyserades 23 982 prover varav 3 397 var positiva för calicivirus. Liksom tidigare säsonger var majoriteten (98 procent; n=3133) av de positiva proven norovirus och endast en mindre del sapovirus (

Aspergillos är en svampinfektion vars kliniska sjukdomsbild kan variera mycket – från ett godartat astmaliknande tillstånd till en livshotande sjukdom. De livshotande sjukdomsbilderna ses nästan enbart hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Arbetsboken Att lyckas med hivprevention belyser viktiga kvalitetsområden inom det förebyggande arbetet som kan hjälpa er att förbättra ert projekt. Frågorna omfattar tre aspekter som är vanliga att utgå ifrån i kvalitetsarbete: struktur, process och resultat. Inom varje aspekt finns frågor kring viktiga framgångsfaktorer, så kallade indikatorer, för arbetets kvalitet.

Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Sedan 2009 ingår

Clostridium difficile rapport Veckovis sammanställning av den frivilliga laboratorierapporteringen av Clostridium difficile Barbro Mäkitalo och Kristina Rizzardi 2018-02-22 Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, SE-831 40 Östersund. Besök

Clostridioides (tidigare Clostridium) difficile rapport Veckovis sammanställning av den frivilliga laboratorierapporteringen av Clostridioides difficile Barbro Mäkitalo och Kristina Rizzardi 2019-02-28 Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Brucellos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Andra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.

Detta är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (toxin) som bildats i felaktigt förvarad eller tillredd fisk av familjerna Scombroidae och Scomberesocidae (makrill, tonfisk, bonito). Annan benämning: Scombrotoxisk fiskförgiftning.

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 362 fall av tuberkulos (tbc) motsvarande en incidens av 3,4 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är något färre fall jämfört med år 2022 (n=386). Av dessa var 356 diagnostiserade i Sverige och sex diagnostiserade utomlands. De flesta fall

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 789 fall av misstänkt eller bekräftad shigellainfektion motsvarande en incidens av 7,5 fall per 100 000 invånare. Det är något fler fall jämfört med 2023 (n=728; figur 1). En signifikant ökning sågs bland personer som smittats utanför Sverige (