Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sedan MRSA blev anmälningspliktig år 2000 har antalet rapporterade fall ökat varje år. Ökningen är sannolikt en kombination av en reell incidensökning och en ökad provtagning i takt med att lokala och regionala vårdprogram implementerats. Sedan 2006 kompletteras den epidemiologiska informationen i fallanmälningarna genom ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 67 529 fall av covid-19 motsvarande en incidens av 640 fall per 100 000 invånare. Medelåldern bland samtliga fall var 69 år och 54 procent av fallen var kvinnor. Antalet bekräftade fall av covid-19 var som högst i början och slutet av året, och som lägst under sommarmånaderna (figur 1)…

Bakgrund Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen

Information från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 24 768 fall av covid-19 motsvarande en incidens av 234 fall per 100 000 invånare. Vid årsskiftet 2023/2024 var antalet bekräftade fall av covid-19 på nedgång, efter en topp under november 2023. Under våren var antalet fall på en låg nivå för att sedan öka under sommaren. Under…

1 Bilaga 2. Indikatorer för mål och delmål I uppdraget har det ingått att föreslå indikatorer för uppföljning av målen och delmålen, och att beakta samhälleliga förutsättningar för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion vid utformningen av dem. De nationella mål som föreslås tydliggör vad vi behöver uppnå för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion, det vill säga varför en förändring…

Bakgrund ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) är enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bär på ESBL är ofta samtidigt resistenta mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. ESBL kan hittas hos flera olika tarmbakterier. De resistenta bakterierna…

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Clostridium difficile halvårsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Påvisning av influensavirus A och B med efterföljande subtypning/linjetypning, genetisk karaktärisering, isolering och fenotypisk resistensbestämning.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information om Folkhälsomyndigheten

Clostridium difficile halvårsrapport 2012 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Denguefeber orsakas av ett myggburet virus och förekommer endemiskt i tropiska och subtropiska områden. Årligen infekteras upp emot 100 miljoner personer av viruset. Sjukdomen liknar oftast influensa, men ibland kan man också få små hudblödningar. En mycket ovanlig, men betydligt allvarligare och ibland dödlig form, är hemorragisk denguefeber med blödningar…

Histoplasmos är en svampsjukdom som framför allt rapporteras från USA men där epidemiska foci är kända i samtliga världsdelar utom Europa. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom något av dessa endemiska områden.

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 5 Denna rapport publicerades

Clostridium difficile årsrapport 2010 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda. Målgrupperna är framförallt landets…

Utvärderingen består av en effektstudie, som har mätt andelen som använt dopning bland styrketränande på gym, och en kvalitativ studie där personal som arbetar med metoden och tränande har intervjuats för att undersöka hur metoden fungerar i vardagspraktiken.

Denguefeber orsakas av ett myggburet virus och förekommer endemiskt i tropiska och subtropiska områden. Årligen infekteras upp emot 100 miljoner personer av viruset. Sjukdomen liknar oftast influensa, men ibland kan man också få små hudblödningar. En mycket ovanlig, men betydligt allvarligare och ibland dödlig form är hemorragisk denguefeber med blödningar i huden och i inre organ. De fall av denguefeber…

Information från Folkhälsomyndigheten

ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive tredje generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att den inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också kan ”smitta” andra bakterier. Förekomsten av ESBL hos bakterierna är ofta kopplad till…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 3 547 fall av MRSA motsvarande en incidens av 34 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med sex procent jämfört med 2022 (n= 3340; figur 1), men ännu inte i nivå med åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextioen procent av fallen angavs vara smittade i Sverige (n=2164; figur 2)…

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men generella symtom är hög feber…

Information från folkhälsomyndigheten