Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Infektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Ockelbosjukan orsakas av ett virus som sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar. Utbredningen i Sverige är stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland. Annan benämning: Bärplockarsjuka.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2014 rapporterades 703 fall av kikhosta, en incidens på 7,2 per 100 000. Det var den högsta incidensen sedan 2008 och en trefaldig ökning jämfört med 2013. Antalet rapporterade fall började öka successivt under sommaren och toppen nåddes i september med 156 fall (figur 1). Incidensen

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Resultat i tabellform Bilaga 1 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2022 2 Innehåll Resultat i tabellform ..................................................................................................... 1 Innehåll ............................................................................

Information från Folkhälsomyndigheten

I rapporten finns exempel på viktiga strategiska områden inom vilka arbetet behöver effektiviseras för att spridningen och konsekvenserna av hiv ska begränsas i samhället och för enskilda personer samt för att diskrimineringen ska upphöra.

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115001HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker; beslutade den 1 juli 2015.

Under 2014 rapporterades 2 041 nya fall med hepatit B-infektion (incidens 21 fall/100 000 invånare), vilket var en ökning med 253 fall från 2013. En ökning av det totala antalet fall som årligen rapporteras ses under en 10-årsperiod medan antalet fall smittade i Sverige visat en nedåtgående trend.

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27121114HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:114 Utkom från trycket den 28 december 2021 Föreskrifter om ändring i

Publikation från Folkhälsomyndigheten