Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Leptospiros är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom och fältfeber. Leptospiros hos människa var i Sverige under 1900-talets första hälft inte ovanligt, numera ses nästan inga fall

Bakgrund ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) är enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bär på ESBL är ofta samtidigt resistenta mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. ESBL kan hittas

ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive tredje generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att den inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också kan ”smitta” andra bakterier.

ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan också finnas i blod och sexuell smitta förekommer…

Covid-19 är en mycket smittsam luftvägsinfektion som är lindrig för de allra flesta men som kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del. Smittspridningen sker i första hand vid nära kontakt mellan människor och genom små och stora droppar från luftvägarna.

Clostridium difficile halvårsrapport 2013 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Information från Folkhälsomyndigheten

Histoplasmos är en svampsjukdom som framför allt rapporteras från USA men där epidemiska foci är kända i samtliga världsdelar utom Europa. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom något av dessa endemiska områden.

Sandmyggefeber, som är godartad, finns inte i Sverige. Man kan smittas vid vistelse vid till exempel Medelhavet, och sjukdomen är även rapporterad från Mellanöstern, Indien och Sydamerika. Annan benämning: Sandfly fever.

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Chlamydia pneumonie orsakar en bakteriell infektion i luftvägarna som förekommer över hela världen. Sjukdomen är vanlig och många infekteras före tjugoårsåldern. Annan benämning: TWAR.

Denguefeber orsakas av ett virus som sprids via myggor. Sjukdomen har rapporterats från de flesta länder i tropikerna, såväl från Afrika och Asien som från Mellan- och Sydamerika. Sporadiska utbrott kan även förekomma i södra Europa.

I början av 1980-talet rapporterades de första infektionerna med tarmbakterier som bildade ”extended spetrum beta-lactamases” (ESBL) från Europa. Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats nationellt (ResNet) och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan några år ingår även

Infektion med Campylobacter är den vanligaste orsaken till bakteriell gastroenterit i Sverige. Bakterien sprids via framförallt förorenat vatten eller förorenad mat. Den sprids via avföringen från ett flertal olika djurarter och infekterade människor. Otillräckligt tillagad kyckling eller

Sammanfattning och bedömning Totalt rapporterades 6 693 fall i Sverige 2019 motsvarade en incidens av 65 fall per 100 000 invånare - den lägsta under hela 2000-talet (figur 1). Antalet fall var det lägsta sedan 2006 (n=6 069). Mindre än hälften (44 procent) av fallen rapporterades ha smittats i

Påssjuka sprids som droppsmitta eller via direktkontakt från person till person. Sjukdomen karakteriseras av spottkörtelsvullnad och feber, men endast omkring hälften av alla smittade får symtom. Den vanligaste komplikationen till sjukdomen är hjärnhinneinflammation, som i sällsynta fall kan ge

Andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicil­lin och andra antibiotika har ökat i många länder och utgör ett stort medicinskt problem. I Sverige har vi hittills inte sett denna negativa utveckling. Utfall och trend 2011 anmäldes 314 fall av PNSP i Sverige, vilket är en minsk­ning med 23

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades totalt 199 fall av legionellainfektion motsvarande en incidens av 1,9 fall per 100 000 invånare och år, vilket är i nivå med 2017 (196 fall). Medianåldern för fallen var 69 år (spridning 9–88 år) varav 131 var män och 68 kvinnor. Liksom de

Marburgvirus kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber) med hög dödlighet. Sjukdomen är ovanlig, men har rapporterats från ett antal länder i Afrika söder om Sahara.

Kikhosta är en långvarig och besvärlig hostsjukdom som tidigare drabbade nästan alla barn. Spädbarn kan få mycket allvarlig sjukdom, och dödsfall förekommer. År 1996 återinfördes vaccin mot kikhosta i Sverige. Sedan dess har de rapporterade fallen minskat men kikhosta förekommer fortfarande hos

Kikhosta är fortfarande en svår sjukdom i Sverige, framför allt för barn under de första levnadsmånaderna. Drygt 70 procent av alla barn yngre än 3 månader med kikhosta blir inlagda på sjukhus. För äldre barn och vuxna kan det ibland vara en sjukdom med besvärande och långvarig hosta. Sjukdomen

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 715 fall vilket motsvarar en incidens på 7 per 100 000 invånare. Incidensen var i stort sett oförändrad under 2018 jämfört med 2017 (figur 1). Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 33 år (spridning 0-87 år) och 54 procent var kvinnor (n

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 12 527 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 118 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2023 (n=10 895; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 10 895 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 103 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2022 (n=9611; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och