Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Trender Under året skedde en mycket kraftig ökning av antalet EHEC-anmälningar, både för personer smittade i Sverige och utomlands. Jämfört med året innan var ökningen av inhemska fall så stor som 174 % och det totala antalet fall har ökat med ca 300 % på två år. Till viss del kan denna explosiva

Trender Under 2009 anmäldes totalt 228 fall av EHEC-infektion. Detta är en minskning med 25 % sedan 2008 (304 fall). Drygt hälften (54 %) av fallen var inhemskt smittade. Dessa minskade under 2009 med 15 % jämfört med 2008. Incidensen för inhemskt smittade EHEC-fall var 1,34. Det är den lägsta

Enterokocker är en av de vanligaste orsakerna till svår sjukhusförvärvad infektion och en bakterie som ofta ställer till med bekymmer då den är naturligt resistent mot ett flertal antibiotika, såsom aminoglykosider och cefalosporiner. Resistens mot tetracyklin, makrolider och kloramfenikol är också

Enterohemorragisk E.coli (EHEC) är en toxinbildande tarmbakterie. EHEC-infektion är vanligast hos små barn, men allvarlig sjukdom förkommer i alla åldersgrupper. EHEC kan ge blodig diarré och leda till njursvikt på grund av hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Dödsfall förekommer. EHEC-infektion är

Clostridium difficile årsrapport 2011 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Botulism är en förgiftning, inte en infektion. Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (ett toxin) som blockerar nervimpulserna till tvärstrimmig muskulatur och ger förlamningar i bland annat andningsmuskulaturen.

Shigella är en tarmbakterie som utsöndras via avföring och sprids fekal-oralt, genom direktkontakt med infekterade människor eller via förorenade livsmedel. Smittdosen är låg, vilket bidrar till att smittspridning lätt sker. Vanliga symptom är feber, buksmärtor och diarré (ofta blodig).

I Sverige rapporteras omkring 200–400 fall av shigellainfektion per år, majoriteten har smittats utomlands. Bakterien sprids främst genom smittade födoämnen, till exempel grönsaker som bevattnats med förorenat vatten. Andra benämningar: Bacillär dysenteri, rödsot.

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerat livsmedel och vatten, eller direkt från person till person vid nära kontakt. Barn i förskoleåldern är ofta asymtomatiska men kan ändå utsöndra virus och ge upphov till sekundär smitta. Misstänkta livsmedelsburna utbrott förekommer…

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Typiska smittkällor är livsmedel som inte har upphettats innan konsumtion, till exempel dessertostar (mögel- och kittostar), vakuumförpackad rökt och gravad fisk, skivat smörgåspålägg som rökt/kokt skinka

Infektion med amöba orsakas av en parasit. Man kan vara bärare av parasiten under lång tid utan några symtom, men den kan också orsaka varierande symtom såsom lindrig diarré, mer frekventa och blodiga diarréer. I sällsynta fall kan den spridas till andra organ, företrädesvis levern där varhärdar

Enterohemorragisk E.coli (ehec) är en toxinbildande tarmbakterie. Ehec-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Ehec kan ge blodig diarré och leda till njursvikt på grund av så kallad hemolytiskt uremiskt syndrom (HUS). Dödsfall förekommer. Ehec-infektion är en

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Giardia lamblia är en parasit som orsakar tarminfektion. Parasiten kan orsaka diarré och buksmärta, men man kan också vara bärare utan symtom. Den utsöndras via avföring och sprids ofta via förorenade livsmedel eller vatten. Smitta på förskolor förekommer och sjukdomen kan även spridas sexuellt.

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1088 fall vilket motsvarar en incidens på 10,5 per 100 000 invånare (figur 1) vilket var den högsta incidensen sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Av samtliga rapporterade fall var medianåldern 37 år (spridning 0-87 år) och 54 procent

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 6 355 nya fall av Clostridioides difficile (C. difficile) motsvarande en incidens av 60 fall per 100 000 invånare, vilket är en minskning jämfört med 2022 (65 fall per 100 000 invånare). Enligt den europeiska falldefinitionen av C. difficile

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 91 fall av hepatit A motsvarande en incidens av 0,9 fall per 100 000 invånare, vilket är högre jämfört med 2023 (n=66; figur 1). Medianåldern var 14 år (spridning 1–87 år) och 54 procent av fallen var män (n=49). Sextio procent av fallen (n=55)

Impetigo är en mycket smittsam ytlig hudinfektion som sprids framför allt i förskolemiljöer. Tillståndet är lätt att bota och ofta räcker det med enbart lokal hudbehandling. Annan benämning: Svinkoppor.

Infektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.

Trender Under 2007 rapporterades 69 fall av hepatit A. Det totala antalet fall har under de 3 senaste åren minskat, medan de inhemska fallen har legat på en jämn nivå. Virus kunde typas från 25 av 31 rapporterade fall från Stockholm, Uppsala, Falun och Kalmar. Typning visade bland annat en ökning

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 393 fall av yersiniainfektion motsvarande en incidens av 3,8 fall per 100 000 invånare, den högsta incidensen på 10 år (figur 1). Andelen som smittats i Sverige ökade under 2019 och utgjorde 80 procent av samtliga fall (n=311/393). Något fler

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 789 fall av misstänkt eller bekräftad shigellainfektion motsvarande en incidens av 7,5 fall per 100 000 invånare. Det är något fler fall jämfört med 2023 (n=728; figur 1). En signifikant ökning sågs bland personer som smittats utanför Sverige (

Papegojsjuka (också kallad ornithos eller psittacos) är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen orsakas av bakterien Chlamydia psittaci och kan orsaka svår luftvägsinfektion. Papegojsjukan beskrevs för första gången 1879 i Schweiz i samband med ett utbrott av lunginflammation där tropiska…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur