Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1102 fall av giardiainfektion i Sverige motsvarande en incidens av 10,7 per 100 000 invånare (figur 1). Giardiainfektion är framför allt en utlandssmitta och vanligen smittas runt 20 procent av fallen i Sverige. Under 2019 rapporterades 18

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 21 fall av påssjuka varav 18 var laboratoriebekräftade. Fallen hade liknande ålders-, köns- och vaccinationsprofil som tidigare år (figur 1). Ett fall var under ett år gammalt och för ung för att ha erbjudits MPR-vaccination medan övriga fall

Den 28 oktober 2021 bedömdes detta utbrott av campylobacter vara över. Campylobacterinfektionerna är tillbaka i nivå med antalet fall innan ökningen i juli.

Den 31 december 2024 bedömdes detta utbrott av kikhosta vara över. Förekomsten av kikhosta har minskat. Totalt rapporterades det 2 553 fall av kikhosta under 2024 år.

Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen. Den är dock vanligare i till exempel Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Andra benämningar: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.

Leptospiros är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom och fältfeber. Leptospiros hos människa var i Sverige under 1900-talets första hälft inte ovanligt, numera ses nästan inga fall

Bakgrund ESBL (betalaktamas med utvidgat spektrum) är enzymer som medför resistens mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. Bakterier som bär på ESBL är ofta samtidigt resistenta mot andra typer av antibiotika, vilket gör dem särskilt svårbehandlade. ESBL kan hittas

ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive tredje generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att den inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också kan ”smitta” andra bakterier.

ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan också finnas i blod och sexuell smitta förekommer…

Covid-19 är en mycket smittsam luftvägsinfektion som är lindrig för de allra flesta men som kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del. Smittspridningen sker i första hand vid nära kontakt mellan människor och genom små och stora droppar från luftvägarna.

Clostridium difficile halvårsrapport 2013 Förord Denna rapport utgör en halvårssammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Information från Folkhälsomyndigheten

Histoplasmos är en svampsjukdom som framför allt rapporteras från USA men där epidemiska foci är kända i samtliga världsdelar utom Europa. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom något av dessa endemiska områden.

Sandmyggefeber, som är godartad, finns inte i Sverige. Man kan smittas vid vistelse vid till exempel Medelhavet, och sjukdomen är även rapporterad från Mellanöstern, Indien och Sydamerika. Annan benämning: Sandfly fever.

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Chlamydia pneumonie orsakar en bakteriell infektion i luftvägarna som förekommer över hela världen. Sjukdomen är vanlig och många infekteras före tjugoårsåldern. Annan benämning: TWAR.

Denguefeber orsakas av ett virus som sprids via myggor. Sjukdomen har rapporterats från de flesta länder i tropikerna, såväl från Afrika och Asien som från Mellan- och Sydamerika. Sporadiska utbrott kan även förekomma i södra Europa.

I början av 1980-talet rapporterades de första infektionerna med tarmbakterier som bildade ”extended spetrum beta-lactamases” (ESBL) från Europa. Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats nationellt (ResNet) och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan några år ingår även

Infektion med Campylobacter är den vanligaste orsaken till bakteriell gastroenterit i Sverige. Bakterien sprids via framförallt förorenat vatten eller förorenad mat. Den sprids via avföringen från ett flertal olika djurarter och infekterade människor. Otillräckligt tillagad kyckling eller

Sammanfattning och bedömning Totalt rapporterades 6 693 fall i Sverige 2019 motsvarade en incidens av 65 fall per 100 000 invånare - den lägsta under hela 2000-talet (figur 1). Antalet fall var det lägsta sedan 2006 (n=6 069). Mindre än hälften (44 procent) av fallen rapporterades ha smittats i

Påssjuka sprids som droppsmitta eller via direktkontakt från person till person. Sjukdomen karakteriseras av spottkörtelsvullnad och feber, men endast omkring hälften av alla smittade får symtom. Den vanligaste komplikationen till sjukdomen är hjärnhinneinflammation, som i sällsynta fall kan ge

Andelen pneumokocker med nedsatt känslighet för penicil­lin och andra antibiotika har ökat i många länder och utgör ett stort medicinskt problem. I Sverige har vi hittills inte sett denna negativa utveckling. Utfall och trend 2011 anmäldes 314 fall av PNSP i Sverige, vilket är en minsk­ning med 23