Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Acanthamoeba är frilevande amöbor som lever i vatten och fuktig jord. De har påvisats i samtliga världsdelar och dess utbredning är sålunda global. Acanthamoeba är framför allt en viktig orsak till hornhinneinfektion hos bärare av kontaktlinser men kan också orsaka djupare infektioner.

Anisakiasis är en masksjukdom som kan ge buksmärtor och kräkningar. Parasiten kan finnas i saltvattensfisk över stora delar av världen. Annan benämning: Torskmask.

Aspergillos är en svampinfektion vars kliniska sjukdomsbild kan variera mycket – från ett godartat astmaliknande tillstånd till en livshotande sjukdom. De livshotande sjukdomsbilderna ses nästan enbart hos patienter med nedsatt immunförsvar.

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.

Infektion med Blastocystis spp är en tämligen vanlig protozoinfektion som förekommer över hela världen, även i Sverige.

Brucellos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Andra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.

Candidainfektion är en svampsjukdom som företrädesvis ger infektion ytligt i hud/naglar eller på slemhinna. Djupare infektioner med Candida drabbar i regel patienter vars allmäntillstånd är nedsatt, till exempel på grund av cancer, diabetes, operation, hiv etc.

Coccidioidomycos är en sjukdom som är ganska vanlig inom vissa områden i USA men som också finns i länder i Mellan- och Sydamerika. Sjukdomen har någon enstaka gång diagnostiserats i Sverige hos personer som vistats inom dessa områden.

Filariainfektioner används ofta som benämning på en grupp infektionssjukdomar som samtliga orsakas av nära besläktade rundmaskar (nematoder). Andra benämningar: Wuchereria, Brugia, Elefantsjuka.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Ockelbosjukan orsakas av ett virus som sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar. Utbredningen i Sverige är stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland. Annan benämning: Bärplockarsjuka.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

3 augusti 2021 Nästa år kommer sannolikt en större andel av befolkningen att erbjudas en påfyllnadsdos av ett vaccin mot covid-19, men omfattningen är i dagsläget oklar. Vissa riskgrupper kan eventuellt få en tredje dos redan till hösten. Folkhälsomyndigheten bedömer att tillgången på vacciner

Den 14 november 2016 bedömdes detta utbrott av enterohemorragisk E. coli-infektion (Ehec) vara över. Sedan juli 2016 har åtta fall kunnat kopplas samman i en smittspårning av ehec O157. Fallen kommer från Skåne och Blekinge.

Listerios är en ovanlig men allvarlig sjukdom som orsakas av bakterien Listeria monocytogenes. Typiska smittkällor är opastöriserade ostar och fiskprodukter som inte upphettats (gravad och kallrökt lax). Sjukdomen drabbar äldre personer och personer med nedsatt immunförsvar som till exempel svårt

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Regnr: FOLK6451 Version: 8 Giltigt från: 2025-03-24 Sidan 1 av 6

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27120080HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2020:80 Utkom från trycket den 18 december 2020 Föreskrifter om ändring i

Information från Folkhälsomyndigheten