Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter…

Sverige har under 2020 blivit hårt drabbat av covid-19-pandemin. Hur pandemin och åtgärderna mot den påverkar andra hälsoutfall och förutsättningarna för hälsa studeras inte i denna rapport, så pandemins fulla effekt återstår att se. Effekterna av covid-19-pandemin kan på sikt komma att ytterligare förstärka ojämlikheten i hälsa.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga…

Det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, barnvaccinationsprogrammet, ger barn skydd mot elva sjukdomar.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Sammanfattning Den största delen av de hepatit B-fall som 2013 rapporterades i Sverige hade smittats i utlandet. Migrantströmningar till Sverige från högendemiska länder påverkar antalet utlandssmittade eftersom många av dessa fall upptäcks i hälsoundersökningar bland migranter som smittats före ankomst till Sverige. Under 2013 rapporteras…

Under 2014 rapporterades 2 041 nya fall med hepatit B-infektion (incidens 21 fall/100 000 invånare), vilket var en ökning med 253 fall från 2013. En ökning av det totala antalet fall som årligen rapporteras ses under en 10-årsperiod medan antalet fall smittade i Sverige visat en nedåtgående trend. Figur 1. Antal rapporterade fall av hepatit B-infektion…

År 2015 rapporterades 2 388 fall med hepatit B-infektion. Av dessa hade 132 fall fått sin infektion i Sverige, vilket motsvarar 6 procent. Av 2015 års fall hade majoriteten, 82 procent, fått hepatit B- infektionen utomlands i samband med utlandsvistelse eller före immigration till Sverige medan 12 procent saknas uppgift om smittland. Under den senaste 10-årsperioden…

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Bilaga till rapporten på väg mot en god och jämlik hälsa