Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Länsrapport 2024 Södermanland Kommunernas arbete enligt alkohollagen 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper .........................................................................................

Länsrapport 2024 Värmland Kommunernas arbete enligt alkohollagen 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper .............................................................................................

Länsrapport 2024 Västernorrland Kommunernas arbete enligt alkohollagen 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper .......................................................................................

Länsrapport 2024 Västmanland Kommunernas arbete enligt alkohollagen 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper ..........................................................................................

Länsrapport 2024 Blekinge Kommunernas arbete enligt alkohollagen 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper .............................................................................................

Länsrapport 2024 Dalarna Kommunernas arbete enligt alkohollagen 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper ..............................................................................................

Länsrapport 2024 Gävleborg Kommunernas arbete enligt alkohollagen 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper ............................................................................................

Shigella är en tarmbakterie som utsöndras via avföring och sprids fekal-oralt, genom direktkontakt med infekterade människor eller via förorenade livsmedel. I många länder med dåliga sanitära förhållanden är shigella ett allvarligt medicinskt problem och en vanlig orsak till barnadödlighet.

Det finns över 100 olika arter av atypiska mykobakterier. Vissa ger aldrig sjukdom hos människa, andra gör det ibland. Andra benämningar: Icke tuberkulösa mykobakterier, miljömykobakterier, anonyma mykobakterier.

Brucellos är en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Människan smittas framför allt via opastöriserade mejeriprodukter, i första hand mjölk eller ost. Otillräckligt uppvärmt kött utgör också en risk. Andra benämningar: Maltafeber, undulantfeber.

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst

Humant T-lymfotropt virus (HTLV) finns i två varianter – Humant T-lymfotropt virus 1 (HTLV 1) och Humant T-lymfotropt virus 2 (HTLV 2) – och är virus med låg smittsamhet.

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

Utbrottet av Yersinia är över sedan 16 mars 2021. Under perioden januari och fram till i början av februari insjuknade dubbelt så många personer med yersiniainfektion som under samma period ett normalår. Isbergssallad är den misstänkta smittkällan.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 17 Denna rapport

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 18 Denna rapport

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 24 Denna rapport

Den här rapporten presenterar en kartläggande litteraturöversikt av forskning om samband mellan alkohol- eller narkotikabruk och våld i nära relationer. Bruk av alkohol och narkotika pekas ofta ut som en orsak till våld. Det saknas dock aktuella sammanställningar av studier som specifikt studerar

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rapporten ger en nationell överblick och ett underlag för strategisk planering och utveckling. Den riktar sig särskilt till dig som arbetar strategiskt med psykisk hälsa och suicidprevention eller är beslutsfattare inom kommun, region eller på nationell nivå.

Rapporten handlar om hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) bland unga och unga vuxna (16–29 år) på statliga ungdoms- och LVM-hem. Den är baserad på en enkätstudie som genomfördes under 2016.