Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Virala meningoencefaliter är anmälningspliktiga sedan 2004. De kan orsakas av ett stort antal virus. Under 2007 anmäldes 486 fall av virala meningoencefaliter, varav 182 var orsakade av TBE och 304 fall av andra virus. Av de 304 som inte orsakades av TBE var 294 (

Betahemolyserande streptokocker grupp A – Streptococcus pyogenes – är den streptokockart som orsakar flest infektioner och de allvarligaste infektionerna hos människa. Andra benämningar: Streptococcus pyogenes, invasiv streptokockinfektion.

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades incidenssiffror på mellan 32 till 200 beroende på…

Sammanfattning och bedömning Under 2025 rapporterades 487 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 4,6 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det var en ökning med 19 procent jämfört med 2024 (n=410, incidens 3,9). Medianåldern bland fallen var 60 år (spridning 0–≥

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 410 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 3,9 fall per 100 000 invånare. Det är en kraftig ökning jämfört med 2023 (n=314, incidens 3,0). Medianåldern bland fallen var 61 år (spridning 0–≥95 år) och något

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2022 till och med vecka 20 2023 rapporterades 23 015 laboratoriebekräftade fall av influensa motsvarande en incidens av 220 fall per 100 000 invånare. Spridningen av influensa A(H1)pdm09 och influensa A(H3) var under säsongen

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2014 rapporterades 49 fall (incidens 0,5/100 000 invånare) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall förutom ett fall var laboratorieverifierade. Inga dödsfall inträffade. Figur 1. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion 2005-2014. Av de insjuknade var 55 % kvinnor

Under 2013 rapporterades 74 fall (incidens 0,8/100 000) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall var laboratorieverifierade. Fem personer avled vilket motsvarar en dödlighet på 6,8 %. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 10 % den senaste tioårsperioden. Figur 1. Antal

Under 2009 rapporterades 65 fall (incidensen 0,7) av invasiv meningokockinfektion. Sjukdomsincidensen är något högre än under 2006–2008, men ligger fortfarande på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 12 % under den senaste femårs­perioden. År 2009

Pneumokocker är ett av de vanligaste smittämnen som orsakar luftvägsinfektioner som akut öron-, bihåle- och lunginflammation, men kan även orsaka invasiva infektioner som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation. Allvarliga pneumokockinfektioner är vanligast i de yngsta och äldsta

Bakgrund Infektioner med betahemolytiska grupp A streptokocker (GAS, Streptococcus pyogenes) är vanliga och orsakar bland annat halsfluss, svinkoppor (impetigo), och ytliga sårinfektioner. GAS kan också orsaka mer allvarliga invasiva infektioner (iGAS) såsom blodförgiftning (sepsis), rosfeber (

Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Antalet fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–september. Figur 1. Antalet rapporterade fall av

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 29 Denna rapport publicerades

Information från Folkhäslomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Beskrivning av klinik och problematik Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades incidenssiffror på…

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka livshotande tarminfektion efter antibiotikabehandling, framför allt hos äldre individer. År 2004 upptäcktes en mer aggressiv typ av C. difficile (PCR ribotyp 027/PFGE NAP1) i Nordamerika. Denna typ har orsakat flera svåra utbrott i världen, inklusive i våra grannländer Finland och Danmark. Det…

Bakgrund Clostridioides difficile är en anaerob, grampositiv sporbildande tarmbakterie. Bakterien kan bilda gifter, toxiner, som verkar irriterande på tarmslemhinnan. Sjukdomsbilden kan variera från mycket lindrig diarré till en mer sällsynt livshotande sjukdomsbild med hög feber och blodiga

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Under 2008 anmäldes totalt 585 fall av virala meningoencefaliter varav 224 var orsakade av TBE och 361 av andra virus. Detta var en viss ökning jämfört med tidigare år. Förutom TBE har infektioner orsakade av enterovirus (från 152 år 2007 till 183) och

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva

Salmonellainfektion – Salmonella species (ej tyfoid eller paratyfoid). Trender Under 2010 anmäldes totalt 3 609 fall av salmonellainfektion (38,4 fall per 100 000 invånare och år). Detta är en ökning med 18 % jämfört med de 3 054 som anmäldes 2009. Ökningen inträffade framför allt bland de inhemskt