Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Under 2008 anmäldes totalt 585 fall av virala meningoencefaliter varav 224 var orsakade av TBE och 361 av andra virus. Detta var en viss ökning jämfört med tidigare år. Förutom TBE har infektioner orsakade av enterovirus (från 152 år 2007 till 183) och

Veckorapport covid-19 vecka 1 2021

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 3 Denna rapport publicerades

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 4 Denna rapport publicerades

Ett kapitel i kunskapssammanställningen Legionella i miljön – hantering av smittrisker

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Campusvägen 20. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Veckorapport om covid-19, vecka 50 Denna rapport publicerades

Denna rapport innehåller resultat från den svenska undersökningen 1997/98 med jämförelser från 1993/94.

Betahemolyserande streptokocker grupp A – Streptococcus pyogenes – är den streptokockart som orsakar flest infektioner och de allvarligaste infektionerna hos människa. Andra benämningar: Streptococcus pyogenes, invasiv streptokockinfektion.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 410 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 3,9 fall per 100 000 invånare. Det är en kraftig ökning jämfört med 2023 (n=314, incidens 3,0). Medianåldern bland fallen var 61 år (spridning 0–≥95 år) och något

Bakgrund Sorkfeber är en virussjukdom som orsakas av Puumalaviruset och sprids via infekterade skogssorkar. Människor smittas vanligen genom att andas in damm som förorenats av sorkars urin, spillning och/eller saliv, men smitta genom sorkbett kan också förekomma. Smittan bedöms enligt

Hepatit A-virus orsakar inflammation i levern som oftast märks genom att patienten får gulsot. Viruset utsöndras med avföringen och sprids via kontaminerade livsmedel och vatten eller direkt från person till person vid nära kontakt. Misstänkt inhemska livsmedelsburna utbrott förekommer. Virus kan

West nile-virus sprids framför allt mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. Sjukdomsfall förekommer i stora delar världen. I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna. En annan benämning på sjukdomen är nilfeber.

Under 2015 rapporterades 22 fall av mässling. Alla utom ett var laboratoriebekräftade; det sistnämnda hade en epidemiologisk koppling till två laboratoriebekräftade fall. Ålder och vaccinationsstatus Mässlingsfallen innefattade 11 barn (2 månader till 12 år) och 11 vuxna i åldrarna 20–35 år (figur

Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i en enkätstudie 2007 rapporterades incidenssiffror på mellan 32 till 200 beroende på…

Virala meningoencefaliter (ej TBE) Virala meningoencefaliter är anmälningspliktiga sedan 2004. De kan orsakas av ett stort antal virus. Under 2007 anmäldes 486 fall av virala meningoencefaliter, varav 182 var orsakade av TBE och 304 fall av andra virus. Av de 304 som inte orsakades av TBE var 294 (

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2022 till och med vecka 20 2023 rapporterades 23 015 laboratoriebekräftade fall av influensa motsvarande en incidens av 220 fall per 100 000 invånare. Spridningen av influensa A(H1)pdm09 och influensa A(H3) var under säsongen

Hepatit E-virus utsöndras med avföringen och sprids främst via kontaminerat livsmedel eller vatten. Oftast är infektionen lindrig och många personer får inga symtom alls. Hos personer som är immunsupprimerade (har nedsatt immunförsvar) eller har en underliggande leversjukdom kan dock infektionen i

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Under 2014 rapporterades 49 fall (incidens 0,5/100 000 invånare) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall förutom ett fall var laboratorieverifierade. Inga dödsfall inträffade. Figur 1. Antal rapporterade fall av invasiv meningokockinfektion 2005-2014. Av de insjuknade var 55 % kvinnor

Under 2013 rapporterades 74 fall (incidens 0,8/100 000) av invasiv meningokockinfektion i Sverige. Alla fall var laboratorieverifierade. Fem personer avled vilket motsvarar en dödlighet på 6,8 %. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 10 % den senaste tioårsperioden. Figur 1. Antal

Under 2009 rapporterades 65 fall (incidensen 0,7) av invasiv meningokockinfektion. Sjukdomsincidensen är något högre än under 2006–2008, men ligger fortfarande på en låg nivå i ett europeiskt perspektiv. I genomsnitt har dödligheten i sjukdomen varit 12 % under den senaste femårs­perioden. År 2009

Under 2015 rapporterades 603 fall av kikhosta, en incidens på 6,1 per 100 000. Antalet fall minskade jämfört med 2014 men sjukdomsförekomsten var fortfarande högre än under åren 2008–2013. Flest fall rapporterades i januari–februari och augusti–september. Figur 1. Antalet rapporterade fall av