Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Ändringsförfattning. Beslutade: 30 november 2022. Gäller från och med: 1 mars 2023.

Här kan du skapa egna interaktiva diagram, kartor och presentationer för att se mönster och visualisera folkhälsostatistik. Med FolkhälsoStudio får du verktyg för att följa utvecklingen över tid, jämföra data mellan regioner och kommuner, och anpassa presentationer efter dina behov.

Lägesrapporterna om luftvägsvirus publiceras regelbundet under året. Varje rapport innehåller information om hur det epidemiologiska och virologiska läget ser ut i Sverige och utlandet ser ut gällande influensa, covid-19 och RS-virus. Vissa rapporter innehåller dessutom speciella fördjupningar.

Ny statistik visar att vaccinationstäckningen bland barn i Sverige fortsatt är hög. Vaccinationerna inom det allmänna barnvaccinationsprogrammet ger bra skydd mot elva allvarliga sjukdomar.

Vi följer matvanorna i befolkningen genom olika nationella undersökningar. Frågorna som ställs i undersökningarna kan ge en indikation på hur matvanorna i befolkningen utvecklas. Här hittar du statistik om barns och vuxnas matvanor.

Just nu är det varmt i våra vatten, både i sjöar och hav där vi badar. Vid vattentemperaturer över 20 grader under en längre tid kan vibriobakterier växa till. I sommar har hittills 13 fall av den allvarligare formen av vibrioinfektion (ibland kallat badsårsfeber) rapporterats, alla i juli. Fallen har rapporterats från kustlandskapen i Götaland…

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om RS-virusinfektion från säsongen 2024/2025.

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om covid-19 som publicerades fram till september 2025.

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och med god hälsa men skillnaderna mellan olika grupper i befolkningen ökar. Bördan av allvarliga smittsamma sjukdomarna fortsätter att minska men även där finns grupper som drabbas mer.

Det finns möjlighet för myndigheter, forskare och andra aktörer att ta del av data från Skolbarns hälsovanor. Här finner du information om hur du går tillväga att ta ut data.

Här hittar du våra lägesrapporter som sammanfattar den senaste utvecklingen i Sverige och omvärlden för influensa, covid-19 och RS-virus. De publiceras regelbundet under perioder med förhöjd smittspridning och ersätter de tidigare separata veckorapporterna för respektive sjukdom.

Här kan du med hjälp av vårt webbaserade verktyg följa utvecklingen av psykisk hälsa och suicid med hjälp av rörlig grafik på läns- och kommunnivå. Verktyget gör statistiken mer lättillgänglig och interaktiv, och du kan spara och skriva ut den som ett faktablad eller använda den i en presentation.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos gravida. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för gravida.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos ungdomar 16–19 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för ungdomar i gymnasieåldern.

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

Hur hög har vaccinationstäckning för vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund varit bland barn under perioden 1982–2014?

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 6–9 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för lågstadiebarn.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 11–15 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för äldre skolbarn.

Ändringsförfattning. Beslutade: 17 november 2015. Gäller från och med: 1 december 2015.

Grundförfattning. Beslutade: 1 juli 2015. Gäller från och med: 1 juli 2015.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Med fortsatt varma temperaturer i våra badvatten finns det risk för tillväxt av vibriobakterier som är naturligt förekommande framförallt i havsvatten. Hittills har det under sommaren rapporterats 18 fall av allvarligare vibrioinfektioner i sår eller blod (ibland kallat badsårsfeber). Majoriteten av fallen är över 65 år och det är fler…

Ändringsförfattning. Beslutade: 28 mars 2022. Gäller från och med: 1 april 2022.