Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten övervakar antibiotikaförbrukning för att följa trender, upptäcka skillnader och stödja en säkrare användning. Här förklarar vi vad vi mäter och varför det är viktigt.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Att ge varje barn en bra start i livet är av stor betydelse för att minska ojämlikhet i hälsa över livsloppet. Under den tidiga barndomen är nyttan av insatser stor och god omvårdnad kan leda till livslånga positiva effekter.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Rapporteringen om de smittsamma sjukdomarna under 2020 har nästan helt dominerats av den pågående pandemin av covid-19. Samtidigt har ett flertal andra smittsamma sjukdomar minskat kraftigt under året. Orsaken är bland annat de restriktioner som inneburit färre nära kontakter mellan människor samt

Här kan du läsa Folkhälsomyndighetens rapporter om influensa från säsongen 2024/2025.

Att ha ett förvärvsarbete och sysselsättning är viktigt för individens och familjens ekonomiska resurser och har ett tydligt samband med hälsa. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

För att belysa hälsoläget i befolkningen är det viktigt att följa såväl självskattad hälsa som diagnostiserad sjuklighet och dödlighet. Vi följer ett antal mer övergripande indikatorer som sammanfattar hälsotillståndet för att avgöra om vi är på väg mot att uppfylla det övergripande det

Poliovirus och enterovirus ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Här finns en överblick över utvecklingen av folkhälsan och förutsättningar för hälsa. Uppföljningen utgår från det folkhälsopolitiska ramverket och ger en övergripande bild av om vi är på rätt väg för att uppnå en god och jämlik hälsa.

Utbrottshandboken är avsedd för den som arbetar med livsmedelsburen smitta eller på annat sätt kan bli involverad i utredningsarbetet. Syftet är att ge råd och kunskap som kan stötta i arbetet med att stoppa smittspridning och för en säkrare livsmedelshantering.

Den 11 augusti 2016 bedömdes utbrottet av Salmonella Typhimurium 3-15-N-N-311 vara över.

Haemophilus influenzae (invasiv) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Hepatit A ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Parotit ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Rubella ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Den 7 januari 2026 är fågelinfluensa (H5N1) fortfarande utbredd och orsakar utbrott bland vilda fåglar, tamfågelbesättningar och kor i USA, men färre antal fall rapporteras under 2025 jämfört med 2024.

Folkhälsomyndigheten följer löpande RS-virusets spridning i Sverige genom frivillig rapportering av RS-virus diagnoser från landets laboratorier och en del barnkliniker. Övervakningen sker veckovis under perioden oktober–maj (vecka 40–20).

Här kan du hitta mer information om de olika register och undersökningar från vilka data till indikatorerna baseras på.

Liksom under 2020 har antalet fall av många smittsamma sjukdomar varit lägre 2021 än före pandemin. Pandemins påverkan är komplex, och olika smittskyddsåtgärder, ett minskat resande och färre vårdbesök har bidragit till färre fall av vissa smittsamma sjukdomar.

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. Det är viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.

För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Vården måste vara tillgänglig för alla som behöver den.

I april 2014 bedömdes detta utbrott av Clostridioides difficile typ 027 vara över. Analysen visade att det rörde sig om enstaka fall och att utbrottet i Växjö var geografiskt begränsat.