Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: vad är polio polio utbrott polio symtom
199 träffar på Polio inom Hela webbplatsen
-
Smittspårning vid sexuellt överförbara infektioner
Publicerad:Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.
-
Epidemiologisk årsrapport 2009
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.
-
Epidemiologisk årsrapport 2010
Publicerad:Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.
-
Folkhälsomyndighetens årsredovisning 2024
Publicerad:Under 2024 firade Folkhälsomyndigheten sitt 10-årsjubileum, fick en ny instruktion och en ny generaldirektör, Olivia Wigzell.
-
Miljöhälsorapport 2005
Publicerad:Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.
-
Årsredovisning 2022
Publicerad:Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de
-
Årsredovisning 2023
Publicerad:Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.
-
Öppna jämförelser Folkhälsa 2019
Publicerad:Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).
-
Säkerhetsdatablad smittämnen - Poliovirus
Publicerad:Uppdaterad:Information från Folkhälsomyndigheten
-
Vilka difteri- och stelkrampsvacciner finns idag?
Uppdaterad:Det idag registrerade vaccinet mot endast difteri och stelkramp är diTeBooster®. Det är ett påfyllnadsvaccin och används inte för grundvaccinering av barn. För grundvaccinering av barn används kombinationsvacciner mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B.
-
Att förebygga vårdrelaterade infektioner – ett kunskapsunderlag
Publicerad:Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.
-
Vad innehåller difteri- och stelkrampsvacciner?
Uppdaterad:Difteri- och tetanusvaccinerna är toxoider, det vill säga bakteriegifter som bearbetats så att de är ofarliga. Vad gäller eventuella andra tillsatser se: Frågor och svar om vacciner och säkerhet: Vilka tillsatser finns i vaccinerna? De vacciner mot difteri och stelkramp som används i
-
Enterovirus inklusive polioövervakning (Virusisolering)
Uppdaterad:Virusisolering och molekylär typning med sekvensering inom ramen för nationella övervakningsprogrammet för poliovirus.
-
Hur länge ska man skjuta upp vaccinationen om barnet är för tidigt fött?
Uppdaterad:Vaccinationerna ska som regel inte skjutas upp. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern. (Största mängden antikroppar överförs nämligen under den senare delen av graviditeten.) Barn födda
-
Virala meningoencefaliter 2015
Uppdaterad:Under 2015 rapporterades 880 fall av virala meningoencefaliter. TBE med 268 rapporterade fall var den vanligaste orsaken. Tabell. Virala meningoencefaliter 2011-2015, fördelning efter påvisat virus. Virus Antal fall 2011 Antal fall 2012 Antal fall 2013 Antal fall 2014 Antal fall 2015 TBE 284
-
Om ett barn nyligen fått gammaglobulin / immunglobulin, vilka vacciner kan då ges?
Uppdaterad:Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre
-
När kan man tidigast vaccinera mot difteri, stelkramp, kikhosta, m.m.?
Uppdaterad:Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum. Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos…
-
Föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Publicerad:Publikation från Folkhälsomyndigheten
-
Sjukdomsinformation om enterovirusinfektion
Uppdaterad:Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.
-
Viral meningoencefalit 2017
Uppdaterad:Bakgrund Detta tillstånd avser virusinfektioner som drabbar hjärnhinnor, hjärnan samt ibland också ryggmärgen. Det finns ett stort antal virus som kan orsaka meningoencefalit. Övervakning av virala meningoencefaliter orsakade av enterovirus är en del i polioövervakningen. Utfall Under 2017
-
Föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Publicerad:Publikation från Folkhälsomyndigheten
-
Föreskrifter (HSLF-FS 2016:51) om vaccination av barn i enlighet med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn
Publicerad:Publikation från Folkhälsomyndigheten
-
Hur många doser av Hib-vaccin behövs?
Uppdaterad:Barn under ett års ålder bör få tre doser av Hib-vaccin, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje ges minst sex månader efter den andra. I det svenska vaccinationsschemat ingår vaccination mot Hib vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Dessa tre vaccinationer ges med ett
-
Virala meningoencefaliter 2014
Uppdaterad:Under 2014 rapporterades 972 fall av virala meningoencefaliter.Enterovirus var med 355 rapporterade fall var den vanligaste orsaken. Tabell 1. Virala meningoencefaliter 2011-2015, fördelning efter påvisat virus. Virus Antal fall 2011 Antal fall 2012 Antal fall 2013 Antal fall 2014 Antal fall 2015
-
Viral meningoencefalit 2016
Uppdaterad:Utfall Under 2016 rapporterades 873 fall av virala meningoencefaliter. TBE med 238 rapporterade fall var den vanligaste orsaken. Tabell. Virala meningoencefaliter 2012-2016, fördelning efter påvisat virus. Virus Antal fall 2012 Antal fall 2013 Antal fall 2014 Antal fall 2015 Antal fall 2016