Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Difteri är en mycket allvarlig luftvägssjukdom. Vaccination mot difteri ingår i barnvaccinationsprogrammet. Vuxna bör fylla på skyddet vart 20:e år.

Påssjuka är en smittsam virussjukdom som främst drabbar spottkörtlar. Viruset kan också infektera nervsystemet. Vaccination mot påssjuka ingår i barnvaccinationsprogrammet.

Tuberkulos drabbar oftast lungorna. Sjukdomen är vanlig i många andra länder. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med ökad risk att smittas.

Här kan du som miljö- och hälsoskyddsinspektör hitta stöd vid tillsyn och bedömning av ärenden som rör legionella. Även du som bedriver en verksamhet eller äger en fastighet kan ha nytta av denna information.

Med anledning av spridningen av mpox i flera afrikanska länder har Folkhälsomyndigheten tagit fram rekommendationer. Det finns rekommendationer för den som reser till Sverige från områden där smittspridning förekommer och för den som planerar att resa dit.

Utvecklingen av antibiotikaresistens går åt fel håll i Europa. Resistenta bakterier som är extra svårbehandlade fortsätter att spridas på europeiska sjukhus, och nya varianter har tillkommit. Det visar en ny stor studie, som bland annat Folkhälsomyndigheten ligger bakom.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men generella symtom är hög feber, frossa samt muskel- och huvudvärk. Utfall Under…

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen sker genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men…

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1 048 fall av harpest motsvarande en incidens på 10,1 fall per 100 000 invånare, vilket är nära tio gånger fler än 2018 (n=107; figur 1). Medianåldern var 53 år med en spridning på 1-94 år. Liksom tidigare år rapporterades fler män (54 procent) än kvinnor med harpest…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 107 fall av harpest vilket är fler än under 2017 (n=87). Incidensen under 2018 var 1,0 fall per 100 000 invånare men kan variera kraftigt mellan olika år. Incidensen var i genomsnitt högre efter 1992 än perioden innan men trenden är inte statistiskt säkerställd (figur 1). För samtliga rapporterade…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 713 fall av harpest motsvarande en incidens på 6,8 fall per 100 000 invånare, vilket var en påtaglig ökning jämfört med 2022 (n=276; figur 1). Medianåldern var 57 år (spridning 2–91 år). Liksom tidigare år rapporterades fler män (62 procent) med harpest och för båda…

Sjukdomstatistik över harpest, även kallad tularemi. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.

Antalet anmälda tularemifall varierar mycket år från år. År 2003 var ett rekordår med 698 rapporterade fall vilket är det högsta antalet sedan 1966, då det var ett utbrott i Jämtland med 2739 anmälda tularemifall. Tidigare har det varit en uttalad koncentration av tularemifallen i de norra och

Trender Under 2008 anmäldes 382 fall av harpest. Även om antalet alltid varierar kraftigt mellan åren är detta ovanligt många anmälningar och man får gå tillbaka till toppåret 2003 för att hitta en lika hög siffra. Ålder och kön Ålders- och könsfördelningen såg ut som tidigare år. Majoriteten av de smittade…

Antalet rapporterade tularemifall har varierat mycket mellan olika år. Efter ett år med många fall har det följt några år med få fall, därefter åter ett år med större antal och så vidare. År 2000 var ett år med många fall, totalt 464, vilket är det högsta antalet rapporterat sedan 1970.

Under 2007 anmäldes totalt 174 fall av tularemi, varav 168 angavs ha smittats i Sverige. Det är en viss minskning från de 241 fallen föregående år. Män var i vanlig ordning överrepresenterade bland fallen och utgjorde 57 %. Majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 40 till 70 år. Tularemianmälningarna började komma in i juli, för att nå en toppnivå under augusti-september och sedan…

År 2006 anmäldes totalt 241 fall av tularemi, varav 232 personer hade smittats i Sverige. Det var ungefär samma antal som de två föregående åren, annars har variationen tidigare varit stor mellan olika år. Liksom tidigare år anmäldes fler män (59 %) än kvinnor och majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 30–70 år. Tularemianmälningarna började komma in under juli, för att sedan nå en…

Under året anmäldes sammanlagt 75 kliniska fall av tularemi. Drygt hälften av dessa rapporterades från tre län; Värmland (16 fall), Gävleborg (11 fall) och Västerbotten (16 fall).

Under året anmäldes 26 personer, varav 17 var män och fyra kvinnor.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att samtliga i befolkningen har ett skydd mot mässling, påssjuka och röda hund. Vid ökad smittrisk kan vaccination av barn tidigareläggas. Vuxna bör se över sitt behov av vaccination inför utlandsresor.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).

Rapporten presenterar riskgruppsdefinitioner för barn och vuxna samt och rekommendationer för vaccin mot RS-virus för vuxna.