Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistik om nuläge och utveckling fram till 2024 med utgångspunkt i den nationella strategin ”Det handlar om livet”.

Rapporten är en sammanställning av den vetenskapliga litteraturen när det gäller förekomsten av kemikalier från byggnads- och inredningsmaterial i vanliga inomhusmiljöer och hälsorisker av en sådan exponering.

Ett kunskapsstöd om bältrosvaccination och dess förväntade effekt på sjukdomsbördan av bältros i öppen- och slutenvård.

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Kunskap om faktorer som kan påverka barns och ungas tobaksdebut – En kartläggande litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden

Bilaga 4. Exkluderade studier Studier exkluderade på grund av kvalitet (Ribisl et al., 2004) En studie med bredare syfte än litteraturöversiktens, men som inkluderar utforskande av rökfria miljöer i skolan. Stora brister i redovisningen av datainsamling och dataanalys. Ofullständig analys och

First author Year Country Aim of study Underpinning theory Perspectives Setting Participants Sampling Data collection Analysis Gordon 2003 Scotland The aim of the study To identify various issues that hinder staff intervention when confronted with pupil smoking. Underpinning theory Not described

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Bilaga 3 Exkluderade fulltext-referenser listade efter orsak

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Molero et al. Sports Medicine - Open (2017) 3:31

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Molero et al. BMC Sports Science, Medicine and Rehabilitation (2016) 8:36

Bilaga 1. Förstudie Tobakspolicy i skolan – en begränsad kartläggande litteraturöversikt Bakgrund och syfte Bilagan redovisar resultat från en inledande kartläggning av studier som utvärderat skolbaserade tobakspolicyer. Följande frågeställningar utforskades: • Finns det studier som utvärderat