Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Tyfoidfeber och paratyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi respektive Salmonella (S.) Paratyphi. Dessa räknas till de svåraste salmonellainfektionerna. Utöver gastrointestinala symtom ger framförallt allt tyfoidfeber blodförgiftning. Bakterien förekommer endast hos människa (S. Paratyphi möjligen hos husdjur) och utsöndras med avföringen. Smittöverföring…

Tyfoidfeber och paratyfoidfeber orsakas av Salmonella Typhi respektive Salmonella (S.) Paratyphi. Dessa räknas till de svåraste salmonellainfektionerna. Utöver gastrointestinala symtom ger framförallt allt tyfoidfeber blodförgiftning. Bakterien förekommer endast hos människa (S. Paratyphi möjligen hos husdjur) och utsöndras med avföringen. Smittöverföring…

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Information från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 10 717 fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens av 104 fall per 100 000 invånare – ‭376‬ fall fler jämfört med 2018 (figur 1). Kliniska prov stod för 67 procent av fallen (n=7 129), som ökat successivt sedan 2010.

Definitionen på ett livsmedelsburet utbrott enligt Världshälsoorganisationen (WHO) är minst två sjukdomsfall efter intag av samma livsmedel.

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

Information från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 10 341 fall av ESBL-producerande Enterobacteriaceae motsvarande en incidens av 101 fall per 100 000 invånare – oförändrat jämfört med 2017 (figur 1). Kliniska prov (urin, blod och likvor) stod för 67 procent (n=6943) av fallen, som ökat

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 410 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 3,9 fall per 100 000 invånare. Det är en kraftig ökning jämfört med 2023 (n=314, incidens 3,0). Medianåldern bland fallen var 61 år (spridning 0–≥95 år) och något

I början av 1980-talet rapporterades de första infektionerna med tarmbakterier som bildade ”extended spetrum beta-lactamases” (ESBL) från Europa. Sedan 2001 har invasiva isolat av Escherichia coli övervakats nationellt (ResNet) och inom europeiska unionen (EARSS). Sedan några år ingår även

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

Bilaga till vägledningen Smittspårning och undanröjande av objektburen smitta

Trender Under 2010 anmäldes totalt 334 fall av EHEC-infektion (3,6 fall per 100 000 invånare och år). Detta är en ökning med 46 % sedan 2009. Ökningen kan uppfattas som stor, men 2009 var ett år med ovanligt få EHEC-fall och 2010 års antal fall är mer normalt jämfört med tidigare år. Den

Papegojsjuka är en sjukdom som kan överföras från fåglar till människor. Sjukdomsbilden varierar från milda influensaliknande symtom till svår lunginflammation. I Sverige rapporteras 20–80 fall årligen, vanligen smittade av vilda fåglar och under vintermånaderna.

ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive tredje generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att den inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också kan ”smitta” andra bakterier.

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen, vilket innebär att smittan sprids inte bara genom spridning av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Tarmbakterier som bildar Extended Spectrum Beta-Lactamase (ESBL) har ämnen som bryter ner de flesta antibiotika ur penicillingruppen och gör att dessa inte kan användas. Detta är ett växande antibiotikaresistensproblem.

Bakgrund Denna grupp utgörs av tarmbakterier som producerar enzymer som kallas betalaktamaser med utvidgat spektrum, ESBL. De är resistenta mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. ESBL-generna sitter ofta på plasmider vilket medför att de kan överföras mellan olika

ESBL-producerande tarmbakterier (Enterobacteriaceae) blev anmälningspliktiga enligt smittskyddslagen i februari 2007. Enligt föreskrift från Socialstyrelsen krävs endast laboratorieanmälan. ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens

ESBL-producerande bakterier är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive 3:e generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att smittan sprids inte bara genom överföring av den resistenta bakterien utan också att resistensmekanismen kan ”smitta” andra

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten