Riskabelt spelande bidrar till ojämlikhet

Det riskabla spelandet i befolkningen ligger kvar på 3-4 procent bland personer mellan 16 och 84 år. Det visar ny statistik från den nationella folkhälsoenkäten. Vissa grupper har i högre grad ett riskabelt spelande än befolkningen generellt. Det gäller till exempel yngre män och personer födda utanför Europa.

I den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, som i år besvarats av nästan 17 000 personer, ställs ett antal frågor om spel. Frågorna gäller ifall man har spelat om pengar under det senaste året och om man har ett riskabelt spelande. Det senare innebär att spelandet har medfört en eller flera negativa konsekvenser.

Minskningen i andelen som spelat senaste året har avstannat

53 procent av kvinnorna och 59 procent av männen uppger att de har spelat om pengar under de senaste 12 månaderna. Andelen har minskat över tid, främst bland kvinnor. År 2004 var det 71 procent av befolkningen som hade spelat om pengar under det senaste året, jämfört med 56 procent under hela perioden 2020–2022.

Riskabelt spelande vanligast bland män

Sedan år 2014 ligger andelen i befolkningen som har ett riskabelt spelande på omkring 3–4 procent. Ingen märkbar förändring har skett under den senaste mätningen, men skillnaderna är stora mellan könen. Bland kvinnorna är det 1 procent som har ett riskabelt spelande, jämfört med 6 procent bland männen. Det riskabla spelandet är precis som tidigare vanligast i åldrarna 16 till 29 år.

Undersökningen visar också att personer som är födda utanför Europa spelar mindre än personer som är födda i Sverige, 37 procent jämfört med 60 procent. Ändå är det en större andel i gruppen födda utanför Europa som har spelproblem (6 procent) jämfört med personer födda i Sverige (3 procent).

– Precis som vi har sett i tidigare undersökningar spelar flera faktorer in. Yngre män, personer i en utsatt ekonomisk situation och personer födda utanför Europa är överrepresenterade när det gäller riskabelt spelande. Även utbildning påverkar. Riskabelt spelande är mindre vanligt bland personer som har en eftergymnasial utbildning. De här skillnaderna behöver minska för att uppnå en mer jämlik hälsa i befolkningen, säger Magdalena Lagerlund, utredare på Folkhälsomyndigheten.

Det riskabla spelandet är fortsatt vanligare bland personer i ekonomisk kris. Med det menas personer som haft svårighet att klara löpande utgifter för mat, hyra, räkningar med mera under de senaste 12 månaderna. Detsamma gäller för personer som inte kan betala en oväntad utgift på 11 000 kr utan att låna pengar eller be om hjälp. Bland kvinnor i ekonomisk kris är andelen som har ett riskabelt spelande 4 procent och bland männen 15 procent.

Läs mer