Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.
Folkhälsomyndigheten är samordningsansvariga för det nionde friluftslivspolitiska målet: friluftsliv för en god folkhälsa. I vårt arbete är det särskilt viktigt att:
Att vara ute i naturen kan ge många hälsovinster för både den fysiska och psykiska hälsan. Tillgång till friluftsområden och möjlighet att utöva friluftsliv har därför en viktig roll för folkhälsan. Folkhälsan i Sverige är bra, sett ur ett globalt perspektiv, och i flera avseenden blir den bättre. Samtidigt finns en ojämlikhet i hur hälsan fördelas i befolkningen, och hälsoskillnaderna mellan vissa grupper ökar där till exempel personer med lägre utbildningsnivå generellt har en sämre hälsa och sämre förutsättningar för en god hälsa än de med högre utbildningsnivå.
Nästan hälften av befolkningen i åldern 16–84 år har övervikt eller obesitas och vi ser ett ökat stillasittande. Psykisk ohälsa är ett stort folkhälsoproblem som kan ta sig uttryck i stress, oro eller sömnsvårigheter. Friluftslivet kan vara en viktig resurs och en hälsofrämjande arena för att möta dessa utmaningar.
Friluftsliv innebär ofta någon form av fysisk aktivitet, men kan också vara stillsamma stunder i naturen som ger avkoppling, rekreation och återhämtning. Flera undersökningar visar att vi mår bra av friluftsliv, där naturkontakten främjar både den fysiska och den psykiska hälsan. Vistelse i naturen kan förbättra vår kognitiva utveckling och förmåga, öka koncentrationen, förmågan till återhämtning och att hantera stress. Vår sinnesstämning påverkas ofta positivt, motståndskraften ökar och risken för till exempel depression kan minska. Vistelse i naturen kan också underlätta rehabiliteringen efter fysisk eller psykisk sjukdom, och miljön i sig kan underlätta för sociala kontakter.
De som vistas mycket och regelbundet i naturen uppger i större utsträckning än andra att de mår bra och känner livstillfredställelse. Forskare menar till och med att vi skulle bli lyckligare och känna större livskraft om vi fick en starkare koppling till naturen. Det finns uppmätta hälsovinster vid minst 120 minuters vistelse i naturen varje vecka – antingen sammanhängande eller uppdelat på flera tillfällen.
Naturområden som finns nära där vi vistas till vardags är de områden som används mest. Studier visar tydligt att grönområden och parker används mer ju närmare hemmet de finns, samtidigt som ett ökat avstånd minskar besöken och användningen av grönområdet.
Vi ansvarar för samordning och uppföljning inom friluftslivspolitikens nionde mål, friluftsliv för god folkhälsa. Det handlar om att skapa förutsättningar för alla människor att kunna vistas i naturen.
Friluftsliv och naturupplevelser bidrar till viktiga resurser för en god folkhälsa som också kan påverka de skillnader i hälsa som finns mellan olika grupper i befolkningen. Flera av folkhälsopolitikens målområdena har en mer eller mindre tydlig koppling till friluftslivspolitiken.