På fritiden finns många möjligheter till rörelse, till exempel genom idrott och motion, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Här får du en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja rörelse på fritiden.
Varför fritidssektorn är viktig för att främja rörelse
På fritiden väljer människor själva hur – och om – de vill vara fysiskt aktiva. Genom aktiviteter och miljöer som är tillgängliga för alla, trygga och enkla att ta till sig, kan fler hitta sammanhang där rörelse blir en naturlig del av fritiden och livet. Fritidsaktiviteter ger också möjlighet att prova nya saker och bygga sociala nätverk.
Främja rörelse för personer med funktionsnedsättning
Inspirationsfilm om ett inkluderande rörelsesamhälle. Filmen handlar om att rörelse ska vara en självklarhet. Hur kan vi utforma miljöer som inkluderar alla?
Så kan fritidssektorn främja rörelse
Olika aktörer inom fritidssektorn kan utifrån sina respektive uppdrag och möjligheter – på olika sätt bidra till att främja rörelse. Dels genom hur de planerar, dels hur de organiserar och samverkar kring aktiviteter, platser och sammanhang där människor kan vara aktiva.
Fritidskortet – för meningsfull fritid
Fritidskortet kan användas av vårdnadshavare till barn i åldern 7–16 år som betalning för olika fritidsaktiviteter eller hyra av utrustning. Betalning med Fritidskortet går att använda till föreningar och kulturskolor som är anslutna till Fritidskortets register. På fritidskortet.se finns mer information till föreningar, kulturskolor och vårdnadshavare.
Fritidskortet.se
Fritidssektorn kan bidra till jämlik hälsa
- Möjligheten att vara aktiv på fritiden är ojämlik. Hinder som ekonomiska möjligheter, långa avstånd, otillgängliga anläggningar och miljöer eller verksamheter som inte är anpassade efter olika behov gör att vissa grupper rör sig betydligt mindre än andra på fritiden. I förlängningen bidrar det till ojämlik hälsa mellan olika grupper.
- Fritidssektorn kan bidra till att minska ojämlika möjligheter till rörelse genom att exempelvis erbjuda aktiviteter som är enkla att ta sig till, låga avgifter och prova på-möjlighet. När fler får möjlighet att öka sin aktivitetsnivå ökar jämlikheten och hälsan stärks på befolkningsnivå.
Vem gör vad för att främja rörelse
Möjligheterna att främja rörelse på fritiden formas av beslut på olika nivåer i samhället– från nationell styrning till hur verksamheter bedrivs lokalt. Här är en överblick över vilka aktörer som påverkar vad.
- På nationell nivå påverkar en mängd aktörer genom styrning, bidrag, riktlinjer och kunskapsstöd som sätter mål, fördelar resurser och ger vägledning för hur fritidsverksamheter kan bli mer tillgängliga och inkluderande. Exempel på aktörer är Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF), Folkhälsomyndigheten, Allmänna arvsfonden, Naturvårdsverket, Riksidrottsförbundet och Kulturrådet.
- Regioner och länsstyrelser bidrar genom strategier för kultur, idrott och friluftsliv och genom att samverka med kommuner och civilsamhällets aktörer.
- På lokal nivå påverkar kommuner genom hur de styr och utvecklar fritidsverksamhet, fördelar resurser och beslutar om anläggningar och lokala miljöer för aktivitet.
- På verksamhetsnivå skapar fritidsverksamheter, föreningar och studieförbund förutsättningar genom hur de planerar, leder och anpassar aktiviteter för att fler ska kunna delta – oavsett ålder, förmåga, funktionsnedsättning eller tidigare erfarenhet.
- Ledare inom idrott, friluftsliv och kultur bidrar genom att erbjuda trygga, inkluderande och lättillgängliga aktiviteter som stärker gemenskap och skapar vanor av rörelse.
- Ägare och förvaltare av anläggningar och lokaler påverkar genom hur de sköter och utvecklar hallar, planer, friluftsområden och mötesplatser så att de är trygga, tillgängliga och öppna för fler.
- Civilsamhället och lokala initiativ, till exempel träffar och mötesplatser i närområdet, bidrar till att stärka delaktighet och trygghet och skapa fler möjligheter till rörelse – både i organiserad form och oorganiserad.
Fyra insatsområden för att främja rörelse på fritiden
För att öka möjligheterna till rörelse i samhället mer genomgripande och långsiktigt behöver fyra områden prioriteras. De ger en riktning för hur det rörelsefrämjande arbetet kan stärkas och utvecklas. Så här kan de användas för att ge bättre förutsättningar till rörelse på fritiden:
- Stärk kunskapen: Sprid kunskap om hur fritidsaktiviteter bidrar till fysisk, psykisk och social hälsa och hur sektorn kan nå grupper med lägre aktivitetsnivåer.
- Prioritera platser och ytor: Stärk tillgången till trygga, tillgängliga och inkluderande miljöer för både organiserad och spontan rörelse. Det handlar om idrottshallar, natur- och friluftsområden, föreningslokaler och öppna ytor som gör det enkelt att vara aktiv på fritiden.
- Använd regelverk och riktlinjer: Säkerställ att riktlinjer och mål för tillgänglighet, inkludering och delaktighet följs i praktiken. Det gäller särskilt för barn och unga, personer med funktionsnedsättning och grupper i socioekonomisk utsatthet.
- Följ upp arbetet och använd resultaten: Följ upp hur fritidsverksamheter når olika grupper, vilka som deltar och vilka hinder som finns. Använd resultaten för att stärka planering, prioriteringar och resursfördelning.
Använd filmen i din kommunikation
Läs mer
Friluftsliv för god folkhälsa
