Vuxnas matvanor
Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. På den här sidan beskriver vi hur vuxnas matvanor följs, vilka indikatorer som används och hur matvanorna har utvecklats över tid.
Vi följer vuxnas matvanor genom den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor. Enkäten genomförs vart annat år och samlar in data om befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor. Många frågor har följts sedan den genomfördes första gången 2004.
Indikatorer för vuxnas matvanor
För att följa utvecklingen över tid används fyra indikatorer:
- Konsumtion av grönsaker och rotfrukter
- Konsumtion av frukt och bär
- Konsumtion av fisk och skaldjur
- Konsumtion av sötade drycker
Indikatorerna ger inte en heltäckande bild av matvanorna, som mer omfattande matvaneundersökningar gör. Men de ger en möjlighet att få en övergripande bild av befolkningens matvanor. Vi kan då följa konsumtionen i relation till de nationella kostråd som finns i Sverige.
Våra matvanor försämras
Under perioden 2016 till 2024 pekar de fyra indikatorerna på en utveckling i en oönskad riktning (bild1). Det vill säga att vi äter mindre av grönsaker, rotfrukter, frukt, bär, fisk och skaldjur än tidigare. Samtidigt dricker vi mer och mer sötad dryck.
Bild 1. Våra matvanor har försämrats.
Mönster i matvanor skiljer sig mellan grupper i befolkningen
Matvanorna skiljer sig mellan grupper i befolkningen utifrån exempelvis kön, ålder, socioekonomi och geografi. Mönstret för olika grupper liknar i de flesta fallen det vi ser för befolkningen i stort, men storleken på förändringen och skillnaden mellan grupper varierar.
I kommande stycken visar vi på några av de skillnader som vi kan se mellan olika grupperingar.
Kön spelar stor roll för våra matvanor
Kvinnor som grupp har en mer hälsofrämjande konsumtion av grönsaker, frukt, fisk och sötade drycker än män har. Men totalt sett har kvinnors matvanor förändrats mer mot ett ohälsosamt mönster jämfört med hur mäns matvanor utvecklats 2016–2024.
De största skillnaderna mellan män och kvinnor finns i konsumtion av frukt och bär samt grönsaker och rotfrukter. Kvinnor har länge haft en högre konsumtion än män och har fortfarande det, även om kvinnors konsumtion minskar.
Skillnader i konsumtionsmönster ses i olika åldersgrupper
Det är en högre andel av yngre personer som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag än andra grupper. Däremot är det en högre andel av äldre som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag än yngre. Äldre äter även fisk och skaldjur oftare än yngre.
För konsumtion av sötad dryck har ålder störst betydelse. För personer under 45 år är det två gånger vanligare att dricka sötad dryck minst 2 gånger per vecka, jämfört med personer 45 år eller äldre.
Bland personer 16–29 år är det 3 av 5 som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka, och det är den åldersgrupp där andelen ökat mest 2016–2024. Bland personer 65–84 år anger mindre än en femtedel att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka.
Mer om vuxnas matvanor
Här beskriver vi hur konsumtionen av grönsaker och rotfrukter ser ut i befolkningen utifrån data som kommer från den nationella folkhälsoenkäten.
Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag ökade från 27 till 37 procent mellan 2004 och 2013, därefter minskade andelen till 31 procent 2024.
Det är en högre andel av yngre personer och de med eftergymnasial utbildning som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag än andra grupper.
Efter att ha ökat under en längre period har andelen kvinnor som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag minskat med cirka 7 procentenheter 2016–2024 (figur 1). För män sågs ingen säkerställd förändring under samma period.
Figur 1. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2004–2024, uppdelat på kön.
Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag är högst bland 30–44-åringar, tätt följt av 16–29-åringar (figur 2). Lägst andel finns bland dem över 64 år. Mellan 2004 och 2013 ökade andelen, men utvecklingen efter detta varierar i olika åldersgrupper, men det finns en generell nedåtgående trend. Bland annat har andelen som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag mellan 2022 och 2024 sjunkit mest bland 30–44-åringar, med hela 4 procentenheter.
Figur 2. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön och ålder.
Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag är högst bland dem med eftergymnasial utbildning (figur 3). För alla utbildningsgrupper ökade andelen som äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag mellan 2010 och 2013 för att sedan generellt minska. Andelen har minskat mest bland de med eftergymnasial utbildning.
Figur 3. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2004–2024, uppdelat på kön och utbildningsnivå, åldersstandardiserad.
Andelen som anger att de äter grönsaker och rotfrukter minst 2 gånger per dag är högre bland dem som uppger att de inte har ekonomiska problem, jämfört med dem som uppger detta (figur 4). Utvecklingen över tid följer däremot i stort sett samma mönster i båda grupperna.
Figur 4. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2004–2024, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte, åldersstandardiserad.
Här beskriver vi hur konsumtionen av frukt och bär ser ut i befolkningen utifrån data som kommer från den nationella folkhälsoenkäten.
Andelen som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag har minskat kontinuerligt sedan 2004, från 34 till 22 procent 2024. Trenden syns i alla befolkningsgrupper.
det är en högre andel av äldre som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag än yngre.
Andelen kvinnor som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag har minskat med 16 procentenheter mellan 2004 och 2024 (figur 1). För män har andelen också minskat, men i lägre utsträckning (8 procentenheter). Bara mellan 2016 och 2024 var minskningen 10 procentenheter hos kvinnor.
Figur 1. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2004–2024, uppdelat på kön, åldersstandardiserad.
Andelen som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag är högst bland 65–84-åringar (figur 2). Minskningen över tid har varit mindre brant i den gruppen än i övriga åldersgrupper. Det verkar som att det finns en brytpunkt i utvecklingen runt 2013–15 där de äldres och yngres konsumtion börjar skilja sig åt. Bland 45–64-åringar har andelen som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag minskat mest, 17 procentenheter, mellan 2004–2024. Motsvarande för den äldsta gruppen är 6 procentenheter.
Figur 2. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2004–2024, uppdelat på kön och ålder.
Andelen som anger att de äter frukt och bär minst 2 gånger per dag är högst bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 3). Andelen som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag minskar över tid och verkar ha minskat mer bland de med gymnasial och eftergymnasial utbildning jämfört med de med förgymnasial utbildning, särskilt de senaste åren.
Figur 3. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2004–2024, uppdelat på kön och utbildningsnivå, åldersstandardiserad.
Det är färre som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag bland dem som uppger att de har ekonomiska problem än dem som inte uppger det (figur 4). Minskningen av andelen som äter frukt och bär minst 2 gånger per dag 2004–2024 är likvärdig i de båda grupperna.
Figur 4. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2004–2024, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte, åldersstandardiserad.
Här beskriver vi hur konsumtionen av fisk och skaldjur ser ut i befolkningen utifrån data som kommer från den nationella folkhälsoenkäten .
Andelen som äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka var 30 procent 2016 men hade minskat till 21 procent 2024. Det har varit en kontinuerlig minskning på totalt 4 procentenheter över sex år (2016–2022) för att minska med samma storleksordning, 5 procentenheter, på två år (2022–2024).
Det är en högre andel av äldre som äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per dag än yngre.
Andelen kvinnor och män som anger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka har minskat med 10 respektive 8 procentenheter 2016–2024 (figur 1).
Figur 1. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år som uppger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka under perioden 2016–2024, uppdelat på kön, åldersstandardiserad.
Andelen som anger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka är högst bland 65–84-åringar (figur 2). Minskningen över tid har varit liknande i alla åldersgrupper, men möjligen har minskningen varit något lägre bland 16–29-åringar än övriga åldersgrupper.
Figur 2. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön och ålder.
Andelen som anger att de äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka är högst bland personer med eftergymnasial utbildning (figur 3). Andelen som äter fisk och skaldjur 2 gånger per vecka har minskat över tid i alla utbildningsgrupper. Minskningen är något större bland dem med eftergymnasial utbildning, 14 procentenheter jämfört med cirka 10 procentenheter bland dem med gymnasial och förgymnasial utbildning.
Figur 3. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön och utbildningsnivå, åldersstandardiserad.
Det är färre som äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka bland dem som uppger att de har ekonomiska problem än dem som inte uppger det (figur 4). Minskningen av andelen som äter fisk och skaldjur minst 2 gånger per vecka 2016–2024 är likvärdig i de båda grupperna.
Figur 4. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte, åldersstandardiserad.
Här beskriver vi hur konsumtionen av sötad dryck ser ut i befolkningen utifrån data som kommer från den nationella folkhälsoenkäten.
Andelen som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka har ökat från 28 till 34 procent 2016–2024.
Andelen som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka är högre bland män än kvinnor. Däremot har andelen kvinnor som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka ökat med 9 procentenheter 2016–2024 (figur 1), medan ökningen bland män är något lägre, 4 procentenheter.
Figur 1. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön, åldersstandardiserad.
Andelen som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka är högst bland 16–29-åringar och lägst bland 65–84-åringar (figur 2). Andelen har även ökat mest bland dem som är 16–29 år och 2024 är det närmare 60 procent i den gruppen som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka. Mellan 2020 och 2024 har ökningen varit särskilt tydlig bland unga kvinnor. Andelen som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka bland 16–29-åriga kvinnor ökade med 18 procentenheter under perioden i jämförelse med 6 procentenheter bland män i samma åldersgrupp.
Figur 2. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön och ålder.
Andelen som anger att de dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka är högst bland dem med förgymnasial utbildning och lägst bland dem med eftergymnasial utbildning (figur 3). Andelen som dricker sötad dryck har ökat med 8 och 6 procentenheter under perioden bland dem med gymnasial respektive eftergymnasial utbildning. Bland de med förgymnasial utbildning var det ingen säkerställd förändring mellan 2016 och 2024.
Figur 3. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön och utbildningsnivå, åldersstandardiserad.
Det är en högre andel som dricker sötad dryck minst 2 gånger per vecka bland dem som uppger att de har ekonomiska problem än dem som inte uppger det (figur 4). Utvecklingen mellan 2016 och 2024 är dock likvärdig i de båda grupperna.
Figur 4. Andel (procent) personer i åldern 16–84 år under perioden 2016–2024, uppdelat på kön och ekonomiska problem eller inte, åldersstandardiserad.