Styrmedel för livsmedelskonsumtion

Våra matvanor påverkas och styrs av olika faktorer och drivkrafter. I matmiljön spelar utbud, pris, smak, tillgänglighet och exponering en viktig roll. Även drivkrafter som politik, priser, kultur, socio-ekonomi och sociala normer bidrar till hur vår konsumtion utvecklas.

Många aktörer är delaktiga i att skapa förutsättningarna för livsmedelskonsumtionen – från riksdag till producenter, handel, kommuner och konsumenter.

Utvecklingen i Sverige med en ökad förekomst av övervikt och obesitas i hela befolkningen är ett tecken på att många har påverkats på ett likartat sätt av kommersiella styrmedel såsom marknadsföring, produktplacering, prisstrategier och utbud.

Många olika insatser behövs

Forskning visar att livsmedelskonsumtionen inte skulle förändras särskilt mycket genom att enbart förse individer med information och kunskap. Det räcker dessutom inte med enskilda insatser eller enbart insatser inom ett område utan flera typer av insatser är nödvändiga för att förändra livsmedelskonsumtionen.

Offentliga styrmedel kan förändra förutsättningarna

Offentliga styrmedel kan användas för att främja förutsättningarna för hälsosamma matvanor. Exempel är lagar, regelverk, riktade statsbidrag, skatter, subventioner, avdragsmöjligheter, märkning och råd.

Styrmedlen kan utformas för att begränsa eller främja olika typer av verksamheter eller aktiviteter. Det går också att påverka förutsättningarna för hälsosamma val i form av exempelvis tillgänglighet, marknadsföring, pris och kunskap.

Styrmedlen kan riktas till verksamheter på nationell, regional och lokal nivå, till näringsliv och civilsamhället, och direkt till individen.

Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar skatt och subventioner för att främja en hälsosam livsmedelskonsumtion och att barn skyddas från skadlig marknadsföring av livsmedel.

Erfarenhet från olika områden som rör folkhälsa, till exempel fetma, alkohol, tobak och narkotika, visar att politiskt utmanande insatser generellt har störst effekt. I figur 1 illustreras den politiska utmaningen och effektiviteten i att införa styrmedel inom olika områden som kan påverka livsmedelskonsumtionen.

Figur 1. Insatser som kan vara politiskt utmanande generellt har störst effekt. Bearbetning av Bhattacharya et al.

Nationella styrmedel i Sverige och andra länder

Sverige har länge använt sig av en rad olika nationella styrmedel såsom lagar och ekonomiska styrmedel inom områden som påverkar folkhälsan, till exempel trafik-, tobaks- och alkoholområdet. Erfarenheten är att dessa styrmedel haft stor betydelse för en gynnsam utveckling. Inom tobaks- och alkoholområdet regleras bland annat vem som får sälja produkter och till vem, marknadsföring och varningsmärkning och punktskatter. Inom livsmedelsområdet finns endast kostråd och lagstiftning om skolmåltider. Märkningen Nyckelhålet kan också ses som ett styrmedel.

I flera europeiska länder används styrmedel som inte finns i Sverige. I Norge får inte livsmedel såsom godis, läsk, energidrycker och sockerhaltiga frukostflingor marknadsföras till barn och deras föräldrar. I Storbritannien är marknadsföring av ohälsosam mat inte tillåten före kl. 21.00. Flera länder har skatt på sötade drycker. I Storbritannien har producentskatt på läsk resulterat i att sockerhalten i läsk i Storbritannien är mycket lägre än i Sverige. Åtta europeiska länder har infört en lagstadgad åldersgräns för försäljning av livsmedel.