Samhällsförändringar och övervikt och obesitas

Övervikt och obesitas ökar i stort sett i alla grupper, vilket talar för att det är breda samhälleliga och strukturella faktorer som ligger bakom ökningen. Det vill säga ökningen sammanfaller med förändringar i människors fysiska och sociala miljö och i samhället i stort.

Figur 1 visar några exempel på samtidiga reformer och händelser i samhället som kan ha påverkat förutsättningarna för människors konsumtion av mat och fysisk aktivitet och utveckling av övervikt och obesitas.

Figur 1. Utvecklingen av övervikt och obesitas mellan 1980 och 2025 i relation till olika reformer och händelser.

Källa: Uppgifterna om övervikt och obesitas kommer från Statistiska centralbyråns Undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF), 16–84 år.

Se figur 1 i större format

Övervikt och obesitas ökade 1980–2025

Övervikt och obesitas har ökat i etapper sedan 1980 (figur 1). Den kraftiga ökningen på 1990-talet följdes av något som kan likna en platå i början på 2000-talet för att följas av ytterligare en kraftig ökning. Obesitas har en kraftigare ökning sedan 2020 i jämförelse med övervikt. Fördelningen av BMI har förskjutits till högre värden de senaste 40 åren. Gruppen med övervikt har en större andel med högre BMI än tidigare och fler ligger alltså närmare gränsen för övervikt och obesitas. Övervikt är idag 1,5 gånger vanligare, medan obesitas är 3,5 gånger vanligare än 1980.

• Övervikt ökade från 26 procent till 36 procent.
• Obesitas ökade från 5 procent till 18 procent.

Övervikt och obesitas i befolkningen

Reformer och händelser 1980–2000

Figur 1 visar utvalda reformer och händelser i relation till utvecklingen av övervikt och obesitas under perioden som också beskrivs här:

• Bilismen, mediekonsumtionen och mekanisering av produktionen ökade.
• Marknadsanpassning av livsmedels- och jordbrukssektorn.
• Prissänkningar på livsmedel.
• Finanskris som påverkade befolkningens köpkraft och utbud av varor och tjänster.
• Försäljning av nötkött, pommes frites och läsk ökade.
• Utveckling av mat som hel- och halvfabrikat.
• Portionsstorlekarna blev större.
• EU-inträde 1995 med efterföljande jordbruksreformer och importen av livsmedel ökade.
• Livsmedelsmomsen sänktes 1996 från 21 till 12 procent.
• Användningen av datorer och internet i hushållen ökade.
• Cyklandet minskade.

Reformer och händelser 2000–2025

Figur 1 visar utvalda reformer och händelser i relation till utvecklingen av övervikt och obesitas under perioden som också beskrivs här:

• Etablering av smarta telefoner och plattor, dataspelsbranschen växte.
• Cafébranschen växte.
• Finanskris som påverkade befolkningens köpkraft och utbud av varor och tjänster.
• Försäljningen av sötsaker och sötad dryck ökade.
• Restaurangmomsen sänktes 2012 från 25 till 12 procent.
• WHO sätter ett globalt mål 2013 om att ökningen av obesitas ska bromsas till 2010 års nivå till 2025.
• Prissänkningar inom restaurangbranschen följde och uteätandet ökade.
• E-handel, digital marknadsföring och produktplacering av mat till exempel i sociala medier ökade.
• Pandemi som påverkade hela samhället och vår livsmiljö.
• Etablering av elsparkcyklar och användning av A-traktorer och mopedbilar ökade.
• Försäljningen av snabbmat ökade.

Åtgärder som införts 1980–2025

Under perioden 1980–2025 har samhället vidtagit vissa åtgärder för att främja en hälsosam konsumtion av mat och ökad fysisk aktivitet för att förebygga ohälsa, men det verkar inte ha haft någon effekt på övervikt och obesitas. Exempel på åtgärder är:

• Nyckelhålet, flera versioner sedan 1989, senaste 2021
• Förbud mot TV- och radioreklam riktat till barn under 12 år, 1991
• Nationella kostråd, flera versioner, senaste 2025
• Lag om näringsriktiga måltider i skolan, 2011
• Inrättande av Kompetenscentrum för offentliga måltider vid Livsmedelsverket, 2011
• Nationella riktlinjer för prevention och behandling vid ohälsosamma levnadsvanor, 2011 och flera versioner, 2025
• Kunskapsstödet Mer rörelse i skolan, 2019
• Nationella riktlinjer för offentliga måltider, 2016–2021
• Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet, 2021
• Svenska riktlinjer för fysisk aktivitet och stillasittande, 2021
• Fritidskortet för barn och ungdomar införs, 2025
• Inrättande av Nationellt kompetenscentrum för fysisk aktivitet, 2025