Om papegojsjuka
Papegojsjuka orsakas av bakterien Chlamydophila psittaci som kan finnas hos både vilda och tama fåglar. Smittämnet förekommer främst i smittade fåglars träck och luftvägssekret.
Papegojsjuka i Sverige, vintern 2018/2019
Den 13 mars 2019 bedömdes utbrottet av papegojsjuka (psittakos) vara avslutat. De flesta smittade hade haft kontakt med avföring från vilda fåglar.
Uppdatering 13 mars 2019
Under de senaste månaderna har fler personer än vanligt i Sverige drabbats av papegojsjuka. De flesta smittade har haft kontakt med avföring från vilda fåglar och för att förhindra smittspridning bör kontakter med fågelträck och sjuka fåglar undvikas.
I samarbete med smittskyddsenheterna i berörda regioner utreder nu Folkhälsomyndigheten utbrottet som sedan november 2018 har orsakat ett sextiotal fall av psittakos, varav flest fall i regionerna Västra Götaland, Kalmar, Jönköping och Skåne. Från början av 2000 har endast en handfull fall rapporterats per vintersäsong, men sedan vintern 2012-2013 tenderar antalet fall gradvis öka. Antalet fall under innevarande vinter är nu fler än vad som någonsin uppmätts en vinter under de senaste 20 åren. De som nu har insjuknat har framförallt kommit i kontakt med fågelavföring från vilda fåglar till exempel genom hantering av fågelbord och andra utomhusaktiviteter. Ett mindre antal förmodas ha smittats av tamfåglar (papegojor) i bur.
Figur. Antal rapporterade fall av psittakos.
Både människor och djur kan bli sjuka
Psittakos, även kallat Papegojsjuka eller ornithos, kan överföras mellan fåglar och människor och orsakas av bakterien Chlamydia psittaci (Chlamydophila). Sjukdomen upptäcktes först hos människor som hade haft kontakt med smittade papegojfåglar, därav namnet papegojsjuka. Smittämnet är dock allmänt förekommande bland vilda fåglar och även andra djur kan smittas. Smittade fåglar kan bli sjuka, men de kan också leva utan märkbara symtom. Smittämnet finns framförallt i fåglarnas avföring och kan spridas till människa genom inandning av damm med fågelträck.