Om papegojsjuka
Papegojsjuka orsakas av bakterien Chlamydophila psittaci som kan finnas hos både vilda och tama fåglar. Smittämnet förekommer främst i smittade fåglars träck och luftvägssekret.
Papegojsjuka i Sverige, vintern 2019/2020
Den 10 februari 2020 bedömdes detta utbrott av papegojsjuka vara över. De smittade hade haft kontakt med avföring från vilda fåglar.
Uppdatering 10 februari 2020
Under vinterhalvåret 2019-2020 har ovanligt många personer drabbats av papegojsjuka. Smittspridningen nådde sin kulmen under januari men har sedan dess avmattats avsevärt.
Från oktober 2019 fram till 20 april 2020 har 45 sjukdomsfall av papegojsjuka rapporterats, främst från regionerna Västra Götaland (15 fall), Jämtland (8 fall) och Stockholm (7 fall). De flesta sjukdomsfallen rapporterades in under december och januari. Från februari och framåt har endast ett fåtal fall anmälts och säsongen för papegojsjuka bedöms därför vara över.
Figur: Antal anmälda fall av papegojsjuka per månad säsongen 2019-2020 (till och med 20 april) och medelvärde för de tre närmast föregående säsongerna.
Att undvika smitta
För att minska risken att smittas av papegojsjuka, och även av andra smittämnen som kan finns hos fåglar (exempelvis salmonella), bör försiktighet iakttas vid kontakt med fågelträck, fågelbon och sjuka fåglar. Rengöring av ett fågelbord bör göras utomhus och genom uppblötning med exempelvis såpvatten för att undvika att torkad fågelspillning dammar. Att använda högtryckstvätt för att spola bort spillningen är inte lämpligt eftersom det kan öka mängden av smittämnen i luften. Vid kontakt med fågelträck är det viktigt att tvätta händerna noga efteråt.