Nationella folkhälsomål och målområden

Folkhälsopolitiken är antagen av riksdagen. Den är inte bindande som en lag men finns integrerad i många andra lagar och förordningar. Det övergripande målet för folkhälsopolitiken är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Målet tydliggör samhällets ansvar som förutsätter ett gemensamt och tvärsektoriellt arbete. Målen gäller för alla aktörer i Sverige, statliga, regionala och kommunala.

Folkhälsopolitiken syftar till att åstad­komma mer jämlika livsvillkor och därmed möjligheter för en jämlik hälsa.

Målområdena återspeglar hälsans bestämningsfaktorer, det vill säga faktorer som påverkar hälsotillståndet. Det är flera faktorer som samverkar på olika nivåer i samhället, exempelvis var och hur vi bor, vilken miljö vi lever i, barndomen och uppväxttiden, vår utbildning och vårt arbete. Bestämningsfaktorer kan både öka och minska risken för ohälsa.

Folkhälsopolitikens målområden

Genvägar till rubriker på sidan:

1. Det tidiga livets villkor
2. Kunskaper, kompetenser och utbildning
3. Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö
4. Inkomster och försörjningsmöjligheter
5. Boende och närmiljö
6. Levnadsvanor
7. Kontroll, inflytande och delaktighet
8. En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

Stödstruktur för det statliga folkhälsoarbetet

Som ett led i arbetet att bidra till att nå det folkhälsopolitiska målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation fick Folkhälsomyndigheten 2019 i uppdrag av regeringen att utveckla en struktur för att stödja det statliga folkhälsoarbetet.

Modellen för att stödja det folkhälsopolitiska ramverket utgår från det övergripande målet och de åtta målområdena. För varje målområde har andra nationella mål och statliga myndigheter, som kan ha betydelse för att bidra till en jämlik hälsa, identifierats. Indikatorer har också identifieras för att följa upp målområdena och en uppsättning relevanta hälsoutfall. Utöver det, har det tagits fram kärnindikator för att särskilt följa upp den jämlika hälsan.

Stödet för implementering synliggör att folkhälsopolitiken är tvärsektoriell och att arbete för en god och jämlik hälsa behöver riktas mot strukturella faktorer inom alla sektorer som har betydelse för folkhälsans utveckling. Modellen ska också bidra till och möjliggöra systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter.

Modellen för att stödja implementering är uppbyggd kring fyra delar; uppföljning, samordning, fördjupad analys och kunskapsspridning. Uppföljningen ska visa på utvecklingen över tid för olika grupper i befolkningen och på olika nivåer i samhället samt synliggöra behov av insatser för att främja en ökad jämlikhet i hälsa. En förbättrad samordning mellan nationella myndigheter och myndighetsgemensamma fördjupade analyser är andra viktiga beståndsdelar liksom ett ömsesidigt kunskaps- och erfarenhetsutbyte med aktörer på regional och lokal nivå.

Arbetet med att stödja genomförandet av folkhälsopolitiken har inletts under 2021.

Mer om stödstrukturen: Samordning av folkhälsopolitiken

Nedan finns en närmare beskrivning av respektive målområde och föreslagna fokusområden för uppföljning.

Målområden och fokusområden

Läs mer detaljerat om målområden och fokusområden i, samt hur de kan följas upp i publikationen:

Målområde 1: Det tidiga livets villkor

Ojämlikhet i livsvillkor och möjligheter mellan olika familjer bidrar till att barn har skilda förutsättningar att utvecklas under det tidiga livet. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att skapa, stötta och stärka en god start i livet och jämlika uppväxtvillkor, så att alla barn får grundläggande förutsättningar att utifrån sina villkor utveckla kognitiva, emotionella, sociala och fysiska förmågor. Viktiga förutsättningar är fokusområdena:

• en jämlik mödra- och barnhälsovård
• en likvärdig förskola av hög kvalitet
• metoder och medel som sätter barnens främsta i fokus.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde ett, det tidiga livets villkor, i faktabladet:

Målområde 2: Kunskaper, kompetenser och utbildning

Kompetenser och kunskaper utvecklas genom olika former av lärande under livets olika skeden och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att alla får möjlighet att utveckla sina kompetenser och kunskaper samt tillgodogöra sig en god utbildning. Skolan är en arena som når alla barn och unga och har därmed en grundläggande roll i arbetet för en god och jämlik hälsa, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• en god lärandemiljö i skolan
• ett likvärdigt utbildningssystem
• att motverka skolmisslyckanden genom tidig identifiering och insats.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde två, kunskaper, kompetenser och utbildning, i faktabladet:

Målområde 3: Arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö

Sysselsättning och ekonomisk trygghet är viktigt för hälsan, och för de allra flesta är arbete den primära källan till inkomster. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning. Det är centralt att skapa förutsättningar för alla att ha ett arbete, särskilt för grupper som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Personer med en aktuell och efterfrågad kompetens är mer anställningsbara och möjligheter till utbildning och omställning är viktigt. Ett gott arbetsliv förutsätter en arbetsmiljö som är både fysiskt och psykosocialt hållbar, och dit hör även god tillgång till företagshälsovård och kunskap om rehabiliteringssystemet. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• att ha ett arbete
• goda förutsättningar för ökad anställningsbarhet
• goda arbets- och anställningsförhållanden
• en fysiskt och psykosocialt hållbar arbetsmiljö.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde tre, arbete, arbetsförhållanden och arbetsmiljö, i faktabladet:

Målområde 4: Inkomster och försörjningsmöjligheter

Ekonomisk och social trygghet är viktigt för hälsan. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors egna möjligheter till sysselsättning och därmed möjligheter att agera och generera ekonomiska resurser, men också att stödja människor när deras egna ekonomiska resurser inte räcker till. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• fördelning av inkomster i befolkningen
• ekonomiska resurser för de med knappa ekonomiska marginaler och minskad långvarig ekonomisk utsatthet.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde fyra, inkomster och försörjningsmöjligheter, i faktabladet:

Målområde 5: Boende och närmiljö

Tillgång till en god och ekonomiskt överkomlig bostad i ett område som ger samhälleliga förutsättningar för social gemenskap bidrar till trygghet, tillit och en god och jämlik hälsa. Samhällsplaneringen bör motverka segregation och exponering för skadliga miljöfaktorer, samt främja god luftkvalitet, minskat trafikbuller och tillgång till grönområden. Med ett jämlik-hälsaperspektiv inom samhällsplanering kan förändringar åstadkommas som påverkar människors levnadsvillkor och minskar ojämlikheten i hälsa. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• tillgång till en fullgod och ekonomiskt överkomlig bostad
• bostadsområden som är socialt hållbara
• sunda boendemiljöer på jämlika villkor.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde fem, boende och närmiljö, i faktabladet:

Målområde 6: Levnadsvanor

Hälsosamma levnadsvanor främjar en god hälsa. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att stärka människors handlingsutrymme och möjligheter till hälsosamma levnadsvanor och så långt som möjligt ta hänsyn till hur olika sociala grupper påverkas. För att bidra till en god och jämlik hälsa behöver insatser inom området levnadsvanor vara både främjande och förebyggande. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• begränsad tillgänglighet till hälsoskadliga produkter
• ökad tillgänglighet till hälsofrämjande produkter, miljöer och aktiviteter
• att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med levnadsvanor i välfärdens organisationer.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde sex, levnadsvanor, i faktabladet:

Målområde 7: Kontroll, inflytande och delaktighet

Det finns tydliga socioekonomiska skillnader i grad av kontroll, inflytande och delaktighet i Sverige. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att främja alla individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och i det dagliga livet. Det gäller oavsett socioekonomisk bakgrund, kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsförmåga, sexuell läggning, ålder eller geografisk hemvist. Det är även viktigt att arbeta för de mänskliga rättigheterna och med att motverka diskriminering och annan kränkande behandling samt främja frihet från hot och våld. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• ett jämlikt deltagande i demokratin
• ett jämlikt deltagande i det civila samhället
• arbetet för de mänskliga rättigheterna
• sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter
• ökad kontroll, inflytande och delaktighet för vissa individer och grupper.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde sju, kontroll, inflytande och delaktighet, i faktabladet:

Målområde 8: En jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård

För de flesta diagnoser förekommer omotiverade skillnader i vårdens insatser och resultat mellan olika sociala grupper. För att åstadkomma en god och jämlik hälsa är det viktigt att vården arbetar förebyggande och hälsofrämjande och att behandling utgår från patientens behov och möjligheter. Ett arbete för en jämlik vård och en hälsofrämjande hälso- och sjukvård kännetecknas av ett systematiskt jämlikhetsfokus. Viktiga förutsättningar och fokusområden är:

• tillgänglighet för att möta olika behov
• vårdmöten som är hälsofrämjande och skapar förutsättningar för jämlika insatser och resultat
• hälso- och sjukvårdens hälsofrämjande och förebyggande arbete
• en god, tillgänglig och jämlik tandvård
• att regioner leder, styr och organiserar sin verksamhet i syfte att ge förutsättningar för en jämlik vård.

Ta del av en kortfattad och summerande översikt om målområde åtta, en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård, i faktabladet:

Mer om folkhälsopolitiken

• God och jämlik hälsa – en utvecklad folkhälsopolitik (regeringen.se)
• Nästa steg på vägen mot en mer jämlik hälsa - slutbetänkande av Kommissionen för jämlik hälsa SOU 2017:47 (regeringen.se)
• Jämlik hälsa (kommissionjamlikhalsa.se)