Till dig som har barn med funktionsnedsättning eller särskilda behov

Alla barn behöver balans i vardagen, med tid för alla grundbehov såsom sömn, fysisk aktivitet och relationer. Det kan vara svårt att uppnå, särskilt för barn och unga med funktionsnedsättningar. Många gånger hjälper det att göra flera små förändringar än en stor.

Du som har barn med en funktionsnedsättning kan gärna tänka på detta:

• Många barn behöver digitala hjälpmedel för att klara av vardagen bättre. Sådana hjälpmedel ska inte begränsas, och de ingår inte i våra rekommendationer och tumregler om skärmtid.
• Det är viktigt att få balans mellan skärmanvändning och andra aktiviteter som barnet mår bra av, till exempel sömn, fysisk aktivitet, socialt umgänge utan skärmen, lek och skolarbete. Det gäller för alla barn, oavsett om de har en funktionsnedsättning eller inte.
• Om barnet har en allvarligare form av funktionsnedsättning kan du prata med vården om hur man kan hantera utmaningar med skärmanvändning.

Många barn och unga med funktionsnedsättningar eller särskilda behov tycker att det är lättare att umgås med vänner på nätet än utanför. Det kan också vara ett sätt att få spela eller leka på lika villkor som andra barn, inte minst för dem med fysiska funktionsnedsättningar. På så sätt kan digitala medier göra det lättare att känna gemenskap och vara delaktig.

Digitala medier och barn och unga med adhd

Det finns relativt lite forskning om hur barn och unga med autism eller intellektuell funktionsnedsättning påverkas av digitala medier. Däremot finns det mer forskning som rör adhd. Den visar bland annat detta:

• Barn med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF, hit räknas autism och adhd) kan ha svårare än andra att avsluta en aktivitet och byta till en annan, oavsett vad det gäller.
• Barn och unga med NPF i form av adhd och autism löper högre risk för att utveckla dataspelsberoende eller problematisk skärmanvänd­ning.
• Barn under 12 års ålder med mycket skärmtid har i högre grad symtom på adhd, jämfört med barn med mindre skärmtid.
• Digitala medier kan med tiden förstärka symtom på adhd. Det finns också visst stöd för att adhd-symtom ökar risken för mycket skärmanvändning.
• Barn med NPF kan utveckla sina sociala förmågor genom att spela vissa typer av aktiva dataspel till­sammans med en kompis eller en handledare utanför familjen.
• Barn med NPF är mer utsatta på nätet än andra barn.

Många är särskilt sårbara

Barn och unga med funktionsnedsättning är mer utsatta för mobbning, hat, hot, grooming och övergrepp på nätet, jämfört med andra. I dialoggrupper berättar föräldrar att barn och unga med till exempel intellektuell funktionsnedsättning blir lätt lurade, hamnar oftare i filterbubblor och har svårare att stå emot exempelvis desinformation, uppmaningar till köp och reklam från influencers.

Barn och unga med adhd är generellt mer benägna att problematisk eller beroendeliknande skärmanvändning. Det kan bero på att de har sämre impulskontroll och ett känsligare belöningssystem. De kan också ha nedsatt social förmåga, och då kan det vara lättare att umgås på nätet. Dessutom finns ofta en tydlig och förutsägbar struktur i dataspel och digitala medier, vilket ger en känsla av trygghet som barn och unga med adhd eller autism kan uppskatta.

Mer om att hantera skärmberoende

Tips till föräldrar om begränsningar, balans i vardagen och innehåll i digitala medier

Skärmanvändning och begränsningar

Alla barn och familjer är unika. Fundera på vad som passar era specifika behov och förutsättningar.

• Kom överens om hur mycket tid som är rimligt att lägga på olika plattformar. Ni kan också bestämma att läxorna ska vara gjorda innan barnet får spela, eller att hen ska ta en paus lagom till middagen. Håll de gränser som ni sätter.
• Om barnet har mycket skärmtid: fundera på om något grundbehov trycks undan, till exempel om barnet sover för lite. Hur kan ni rätta till detta?
• Fundera över i vilka situationer det går att minska på skärmtiden, och vad ditt barn kan tänka sig att göra i stället. Kanske något kreativt? Eller någon fysisk aktivitet?
• Många barn med funktionsnedsättning är väldigt trötta efter skoldagen och behöver koppla av och återhämta sig när de kommer hem. Fundera på om det finns andra sätt att koppla av än med skärm.
• Om skärmen ändå känns som bästa alternativet, går det att hitta skärmbaserade aktiviteter som är avkopplande och lätta att bryta?

Förändringar för en bättre vardag

I många fall är det lättare att göra förändringar i flera små steg än att ändra saker tvärt. Det går också att få hjälp utifrån om det är svårt att få ordning på vardagen.

• För vissa barn är det viktigt med förutsägbarhet och tydliga regler och ramar. Då kan det vara särskilt bra att göra en skärmplan som alla förstår och vet hur den fungerar.
• En del barn och unga trivs bäst om det är samma regler och tider för skärmanvändning som gäller varje dag. Andra har svårt att avsluta aktiviteter, och då kan det vara enklare att ha mer tid vissa dagar och helt skärmfritt andra dagar.
• Många barn med kognitiv och kommunikativ funktionsnedsättning är vana vid att använda schema och bildstöd för att förbereda och tydliggöra en aktivitet. Du kan hitta material hos Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten eller hos vården.
• Kontakta en arbetsterapeut om ni behöver stöd för att planera vardagen och få hållbar struktur. En arbetsterapeut kan till exempel hjälpa till med att ta fram kvällsrutiner och en mediaplan för familjen. Det behövs ingen diagnos eller remiss för att träffa en arbetsterapeut. Kontakta din vårdcentral, BUP/Habilitering eller din kommun. Du kan också få mer information genom att ringa 1177 eller besöka 1177.se.
• Fundera över din egen skärmanvändning. Hur ofta och hur länge använder du digitala medier, och i vilka situationer? Använder du till exempel mobiltelefonen vid matbordet, under samtal eller när du ska sova? Försök att vara en bra förebild för ditt barn. Berätta gärna vad du gör när du använder skärmen.

Innehåll och aktiviteter på digitala medier

Det är viktigt att veta vad barn gör på digitala medier och vilket innehåll de tar del av. Du som förälder kan hjälpa ditt barn genom att lära dig mer, ställa frågor och prata med barnet om det här. Nedan finns om tips vad du kan göra för att hålla koll på innehållet och prata om det som sker på nätet.

• Försök att ha insyn i och vara engagerad i ditt barns skärmanvändning. Gör det gärna till en gemensam aktivitet och prata med barnet om vad som är bra eller dåligt.
• Det är bra om barnet kan undvika snabba klipp eller att skrolla mellan olika program eller spel eftersom det på sikt kan ge sämre koncentrationsförmåga.
• Eftersom barn med funktionsnedsättning är mer utsatta på nätet är det extra viktigt att ha en öppen och bra dialog så att barnet vågar prata med dig om något händer.
• Det finns mycket felaktig och missvisande information om adhd och autism på sociala medier. Hjälp barnet att hitta pålitliga källor till information om sin funktionsnedsättning, till exempel via 1177.

Att umgås på nätet eller i verkligheten

• Om barnet har lättare för att umgås med vänner online kan du uppmuntra hen att variera aktiviteterna. Du kan till exempel föreslå att de ska träffas via videosamtal eller ägna sig åt spel som innebär att man rör på sig.
• Ta reda på var barnets internetvänner bor och om det finns möjlighet att träffa dem fysiskt.
• Prata med barnet om att det kan vara svårt att ha koll på digitala vänners verkliga identitet. Förklara också att vänskapen ibland tar tvärt slut genom en enkel knapptryckning.

Lär dig mer om appar, spel och webbsidor

Lär dig mer om de appar, spel och webbsidor som barnet ofta använder. Ställ frågor och diskutera med ditt barn innan du dömer ut innehåll eller sätter in några begränsningar – förutsatt att innehållet inte är uppenbart kränkande eller olämpligt. Här kan lära dig mer om olika sociala medieplattformar, spel och appar på Mediemyndighetens webbplats.

Digitala medier på föräldriska (mediemyndigheten.se)

Förstår du de begrepp som förekommer i den digitala världen, såsom algoritmer, grooming och spoofing? Annars finns enkla och lättbegripliga förklaringar i Internetstiftelsens ordlista.

Ordlistan som hjälper dig att förstå gaming (internetkunskap.se)

Specifikt för föräldrar till barn med NPF

Många barn med NPF har svårt att reglera känslor, vilket kan ställa till med problem i vardagen. Barn med NPF har ibland svårt att hantera sina impulser och kan till exempel skriva taskiga kommentarer eller göra inlägg som de senare ångrar. Fråga ditt barn ifall hen känner igen detta och hur hen kan bidra till ett schysst klimat på nätet.

Med skärmar kan det gå snabbt att distrahera barn som är arga eller ledsna. Det kan vara okej ibland, men försök att inte låta det bli en vana. Fundera över om det är så hos er och om det går att lösa på andra sätt. Det är viktigt att barn med NPF får öva på att reglera sina känslor.

Se över barnets inställningar

Många plattformar har användbara inställningar för skärmtid och säkerhet. Läs mer hos Mediamyndigheten.

Föräldrainställningar för skärmtid och säkerhet (mediemyndigheten.se)