Hantera skärmberoende

För dataspel finns diagnosen dataspelsberoende. Den innebär att personen har nedsatt kontroll över sitt spe­lande, att hen prioriterar spelande över andra intressen och dagliga aktiviteter, och att spelandet fortsätter eller ökar trots negativa konsekvenser. I dag diskuteras även om man på samma sätt kan vara beroende av mobil, internet eller sociala medier.

Sök hjälp om ditt barn har problem

• Om ditt barn har beroendeliknande spelande eller användning av skärmar, kan ni vända er till vårdcentralen.
• Elevhälsan erbjuder stödsamtal, och kan remittera vidare till specialiserad barn- och ungdomspsykiatri om eleven har stora svårigheter.

Tecken på att barnet har skärmberoende:

• Barnet har svårt att minska eller sluta på egen hand, trots flera försök.
• Användningen verkar bero på att barnet mår dåligt och vill fly från verkligheten.
• Användningen går ut över annat som barnet vill eller behöver göra.
• Användningen leder till att barnet inte klarar av skola eller jobb, eller har hög frånvaro.
• Användningen leder till att barnet sover för lite eller vänder på dygnet.
• Användningen påverkar hur barnet mår negativt.
• Användningen fortsätter eller ökar, trots att den leder till negativa konsekvenser.
• Användningen gör att barnet ofta hamnar i konflikt med familj eller vänner, eller ljuger om användningen.

Hur fungerar beroende av digitala medier?

Skärmberoende triggar samma belöningssystem som exempelvis alkoholberoende. Spel och sociala medier aktiverar hjärnans belöningssystem, vilket frisätter dopamin som ger en positiv känsla. Man vänjer sig snabbt vid det och vill ha fler och starkare intryck för att känna ännu mer. Många blir frustrerade när de lägger ifrån sig skärmen, och besvären liknar den abstinens som uppstår när någon slutar med alkohol, droger eller snus. Avvänjning verkar dock gå lättare än för andra typer av beroenden.

Företagen som utvecklar spel, sociala medier och videoplattformar använder kunskap om belöningssystemet i hjärnan för att ta fram algoritmer och design som ska öka användningen, och därmed ge dem större annonsintäkter.

Beroendeliknande användning är ganska vanligt bland barn och unga

Över hälften av svenska ungdomar i åldern 13–16 år anger att de använder mobilen eller sociala medier mer än vad de egentligen vill.

I stora internationella studier uppskattas 13 procent av alla unga i åldern 12–18 år vara internetberoende. I gruppen 8–18 år är cirka 10–15 procent av killarna dataspelsberoende, och cirka 4–6 procent av tjejerna. Svensk statistik tyder på att ungefär 7 procent i åldersgruppen 11–15 år har problematisk användning av sociala medier. Det är vanligare bland flickor (9 procent) än bland pojkar (4 procent).

Att må bra och trivas minskar risken

Risken för beroendeliknande användning ökar om barnet

• har hög användning, det vill säga mer än cirka tre timmar per dag; mycket speltid är den starkaste riskfaktorn för dataspelsberoende
• är mobbad eller inte trivs i skolan
• har psykisk ohälsa.

Risken för beroendeliknande användning minskar om barnet

• trivs och är engagerad i skolan
• har goda relationer till sina föräldrar, som också har god insyn i barnets tillvaro på nätet.

Varför är digitala medier så beroendeframkallande?

De flesta plattformar, appar och spel är gratis att använda, för att ägarna i stället tjänar pengar genom annonser eller in-app-köp, samt genom att samla in och sälja data om användarna. Ju mer de används, desto större intäkter. Undantag är plattformar som ingår i public service, till exempel SVT Play, och icke-vinstdrivande plattformar såsom Wikipedia.

Algoritmer och interaktionsdesign som ska öka användningen och ge större annonsintäkter

I många gratisappar finns algoritmer och interaktionsdesigner som ska öka användningen. Det kan till exempel vara

• intermittent belöning, till exempel att ”likes” eller videoklipp som är extra populära visas med oregelbundna mellanrum för att användaren ska stanna kvar (något extra spännande kan ju dyka upp när som helst!)
• pushnotiser som gör att du snart vill öppna appen igen efter att du stängt den, till exempel ”du har blivit taggad i ett foto”
• så kallat oändligt flöde, alltså att flödet av klipp eller inlägg bara fortsätter
• automatisk uppspelning av nästa filmklipp
• popularitetsmätningar, till exempel genom att jämföra antal likes, delningar, visningar och följare
• psykologisk investering och lojalitetsbelöningar för dem som spelar eller använder en app varje dag, exempelvis ”snap streaks”
• manipulerad återkoppling med individualiserade spelresultat (till exempel ”leaderboards”, ”near wins” och ”streaks”)
• social press från figurer, maskotar och karaktärer som skapat en ”relation” till barnet
• navigering som gör det svårt att avsluta eller stänga appen.

En del dataspel innehåller också så kallade lootlådor och skin-gambling, som kan leda till att man lättare börjar spela om pengar. Åldersgränsen för spel om pengar är 18 år, och reklam för spel om pengar får inte rikta sig till unga som är yngre än så.

För förklaring av speltermer se internetstiftelsens ordlista för vanliga internetord och begrepp: Ordlistan som hjälper dig att förstå gaming (internetkunskap.se)

Tips till föräldrar – sätt att förebygga eller minska beroende

Det är svårt att hantera beroendeframkallande mekanismer, och barn och ungdomar behöver hjälp från föräldrar och andra vuxna. Ordet beroende kan ibland uppfattas som laddat, utpekande och skuldbeläggande. Det kan vara bättre att prata om att man använder digitala medier väldigt mycket och undvika ordet beroende, särskilt i inledningen av samtal.

• Förklara att det inte är så konstigt om man vill använda digitala medier mer och mer, eftersom de är utvecklade av experter för just detta.
• Det är lättare att fastna om man svajpar fram nya program än om man ser hela tv-program eller filmer. Därför är det bättre filmer eller barnprogram på skärm utan touchscreen-funktioner.
• Ta reda på vad barnet faktiskt gör på digitala medier, till exempel via statistikverktyg som de flesta plattformar har. Att veta hur mycket tid man faktiskt lägger på exempelvis Tiktok är en bra utgångspunkt för samtalet.
• Kom överens om hur mycket tid som är rimligt att lägga på olika plattformar. Gör gärna en skärmplan tillsammans med barnet. Ni kan också bestämma att läxorna ska vara gjorda innan barnet får spela, eller att hen ska ta en paus lagom till middagen.
• Pröva er fram och se vad som fungerar för er familj. Om det inte går att nå reglerna som ni satt upp i skärmplanen, trots upprepade försök, kan det handla om ett beroende (se faktaruta) och ni kan behöva söka hjälp och stöd.
• Fundera också på hur du själv använder digitala medier eftersom du är en viktig förebild. Du kan behöva minska din skärmtid eller söka professionell hjälp om du känner att det behövs.

I vissa regioner finns specialiserade kliniker som är inriktade på spelberoende och skärmhälsa:

• Göteborg: Mottagning för spelberoende och skärmhälsa (sahlgrenska.se)
• Skåne: Gamingprojektet – för dig som spelar för mycket dataspel (vard.skane.se)