- Använd inte skärmar innan läggdags. En bra riktlinje är 30–60 minuter innan man ska sova. Lämna mobil och andra bärbara digitala enheter utanför sovrummet under natten.
- Fundera över din skärmanvändning. Hur får den dig att må? Tar mobilen eller spelandet tid från andra saker du skulle må bra av? Om du inte är nöjd, försök att ändra dina vanor. Be om hjälp om det behövs.
- Använd inte skärmar 30–60 minuter innan du ska sova. Lämna mobil och andra bärbara digitala enheter utanför sovrummet under natten.
- Du kan bidra till ett schysst klimat på nätet genom att ha en bra ton mot andra.
- Sök stöd från någon vuxen om du är utsatt på något sätt, till exempel om du blir mobbad eller kontaktad av någon på ett sätt som inte känns bra, eller om du ser något skrämmande eller obehagligt. Det kan minska risken för att du ska må dåligt av det.
- Försök att få balans i din vardag, så att tiden räcker till skolarbete, sömn, röra på sig, fritidsaktiviteter och att umgås med vänner och familj.
- En bra tumregel är max två till tre timmars skärmtid per dag.
Till dig som är eller har barn i åldern 13–18 år
LyssnaHär hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.
Barn och unga i åldern 13–18 år kan till viss del reglera sin användning av digitala medier, men du som förälder behöver fortsätta att stödja ditt barn i att följa rekommendationerna. Ungdomar har ännu svårare än vuxna att reglera och hantera skärmar, eftersom de inte har fullt utvecklat konsekvenstänk.
Rekommendationer till 13–18 åringar
Hur tid kan fördelas mellan olika aktiviteter unga 13–18 år
Bild. Dygnshjul som visar fördelningen mellan sömn, skola, skärmanvändning och aktiviter.
Bilden visar hur unga som är 13–18 år kan fördela tiden mellan olika aktiviteter. Den kan vara till stöd för att få balans i vardagen så att skärmanvändning inte tar för mycket tid från annat. En bra tumregel är max två till tre timmars skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis spel, sociala medier, videodelningstjänster och annan fritidsanvändning, alltså inte sådant som skolarbete och hjälpmedel till unga med funktionsnedsättning.
Unga vill att föräldrarna ska förstå deras liv på nätet bättre och engagera sig i deras intressen. Det öppnar för samtal om intressen, relationer, skärmtid, olämpligt innehåll och eventuell utsatthet.
Tips i vardagen för att stötta ditt barn att följa rekommendationerna
- Var engagerad och nyfiken på ditt barns digitala liv. Prata om vad som händer i den digitala vardagen på samma sätt som ni pratar om skolan eller träningen.
- Ha en öppen dialog om vad ditt barn gör och upplever på nätet. Försök att inte döma.
- Prata om hur ditt barn mår av att använda skärmar. Du behöver inte vara expert på plattformar för att vara ett bra stöd.
- Diskutera vad det innebär att vara en schysst användare och hur man kan bidra till en positiv gemenskap på nätet, exempelvis genom att tänka på sin ton och sitt språkbruk.
- Prata om vad man behöver för att må bra, och hjälp ditt barn att få goda vanor och balans mellan skolarbete, sömn, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter, sociala relationer och skärmanvändning.
- Ungdomar kan behöva hjälp med att styra och begränsa skärmtiden. Kom överens om regler för skärmanvändning, och hjälp ditt barn i att hålla sig till dessa regler.
- Var uppmärksam på ohälsosam skärmanvändning och tecken på psykisk ohälsa.
- Prata om hur man ska agera ifall man själv eller någon annan blir utsatt för något på nätet.
- Prata med ditt barn om hur hen ska hantera nya kontakter i den digitala världen. Jämför med vad du skulle säga om främmande personer börjar prata med ditt barn på gatan.
Lär dig mer om appar, spel och webbsidor
Läs på och ställ frågor om de appar, spel och webbsidor som barnet ofta använder. Diskutera med ditt barn innan du dömer ut innehåll eller sätter in några begränsningar – förutsatt att innehållet inte är uppenbart kränkande eller olämpligt. Du kan lära dig mer om olika sociala medieplattformar, spel och appar på Mediemyndighetens webbplats.
Digitala medier på föräldriska (mediemyndigheten.se)
På sajten Kollaspelet.se finns guider till ett 30-tal populära dataspel, där man får veta hur spelen fungerar och vilka risker och faror som föräldrar kan hålla utkik efter. Där finns också
en omfattande lista med uttryck från spelens vär
ld.
Det finns många begrepp i den digitala världen som kan vara svåra att förstå, som algoritmer, grooming eller spoofing. Internetstiftelsen har en ordlista med lättbegripliga förklaringar.
Ordlistan som hjälper dig att förstå gaming (internetkunskap.se)
Mycket innehåll är olämpligt
På nätet finns mycket innehåll som är olämpligt av olika skäl. En del sprider ouppnåeliga ideal om hur man ska se ut, vad man ska göra på semestern och vilka saker man ska ha. Det är vanligt med reklam och uppmaningar till köp, trots att det inte är tillåtet.
Många sociala medier har algoritmer som kan göra att personer som till exempel mår psykiskt dåligt får mer och mer innehåll som handlar om dåligt mående, och till och med stimulerar till självskadebeteende. Man kan även hamna i flöden med innehåll som till exempel förhärligar våld och kriminalitet.
Olämpligt eller skadligt innehåll
Exempel på olämpligt eller skadligt innehåll är falsk eller alternativ information som kan vilseleda och skapa en parallell bild av världen, eller genom andras attityder och beteenden, orimliga skönhets- och kroppsideal, våldsamt eller oönskat sexuellt innehåll.
Pornografi på nätet kan bidra till att sprida en skev bild av könsroller och av sexualitet, och har samband med riskfaktorer för sexuell hälsa. Pornografi kan också trivialisera mäns våld mot kvinnor.
Använd föräldrainställningar och följ åldergränser
Du som förälder kan minska risken för att ditt barn kommer i kontakt med olämpligt innehåll, till exempel med hjälp av föräldrainställningar och filter som begränsar tillgången till porr. Mediemyndigheten har en sida om föräldrainställningar.
Föräldrainställningar för skärmtid och säkerhet (mediemyndigheten.se)
Många plattformar, spel och sociala medier har också åldersgränser som man bör följa.
Tips i vardagen för att hantera olämpligt innehåll
- Kontrollera åldersgränser på spel. Ibland kan det vara bra att vänta med vissa appar eller sociala medier även om man är tillräckligt gammal enligt appen.
- Var uppmärksam på och prata om innehåll med begränsande könsroller och osunda kroppsideal.
- Prata med ditt barn om att visst innehåll kan vara obehagligt eller skrämmande, till exempel filmer där personer skadas eller utsätts för övergrepp. Be barnet att prata med en vuxen om hen utsätts för sådant innehåll.
- Ha barns rätt till privatliv i åtanke när du undersöker vad ditt barn gör online.
Stöd och hjälp
Bris och Ecpat har information och stödlinjer för barn och unga och för vuxna. Ecpat har även en funktion för att anmäla sexuella övergrepp mot barn och unga. Hos Rädda barnen finns #Nätsmart, en vägledning om hur vuxna kan prata med barn och unga om sexuella övergrepp på nätet.
Publikation
-
Digitala medier och barns och ungas hälsa
Publicerad:Uppdaterad:Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från…