Till dig som har barn i åldern 13–18 år

Barn och unga i åldern 13–18 år kan till viss del reglera sin användning av digitala medier, men du som förälder behöver fortsätta att stödja ditt barn i att följa rekommendationerna. Ungdomar har ännu svårare än vuxna att reglera och hantera skärmar, eftersom de inte har fullt utvecklat konsekvenstänk.

Hur tid kan fördelas mellan olika aktiviteter unga 13–18 år

Bild. Dygnshjul som visar fördelningen mellan sömn, skola, skärmanvändning och aktiviteter.

Bilden visar hur unga som är 13–18 år kan fördela tiden mellan olika aktiviteter. Den kan vara till stöd för att få balans i vardagen så att skärmanvändning inte tar för mycket tid från annat. En bra tumregel är max två till tre timmars skärmtid per dag. Här handlar skärmtid om exempelvis spel, sociala medier, videodelningstjänster och annan fritidsanvändning, alltså inte sådant som skolarbete och hjälpmedel till unga med funktionsnedsättning.

Till dig som har barn med funktionsnedsättning eller särskilda behov

Unga vill att föräldrarna ska förstå deras liv på nätet bättre och engagera sig i deras intressen. Det öppnar för samtal om intressen, relationer, skärmtid, olämpligt innehåll och eventuell utsatthet.

Tips kring skärmanvändning för föräldrar med tonåringar

Helena Frielingsdorf är psykiater och utredare. Här ger hon tips för föräldrar om tonåringars skärmanvändning.

Skärmanvändandet hos stora barn – hantera oro

Malin Bergström är barnpsykolog och forskare. Här ger hon tips kring frågor om oro och stora barn och deras skärmanvändning.

Tips i vardagen för att stötta ditt barn att följa rekommendationerna

• Var engagerad och nyfiken på ditt barns digitala liv. Prata om vad som händer i den digitala vardagen på samma sätt som ni pratar om skolan eller träningen.
• Ha en öppen dialog om vad ditt barn gör och upplever på nätet. Försök att inte döma.
• Prata om hur ditt barn mår av att använda skärmar. Du behöver inte vara expert på plattformar för att vara ett bra stöd.
• Diskutera vad det innebär att vara en schysst användare och hur man kan bidra till en positiv gemenskap på nätet, exempelvis genom att tänka på sin ton och sitt språkbruk.
• Prata om vad man behöver för att må bra, och hjälp ditt barn att få goda vanor och balans mellan skolarbete, sömn, fysisk aktivitet, fritidsaktiviteter, sociala relationer och skärmanvändning.
• Ungdomar kan behöva hjälp med att styra och begränsa skärmtiden. Kom överens om regler för skärmanvändning, och hjälp ditt barn i att hålla sig till dessa regler.
• Var uppmärksam på ohälsosam skärmanvändning och tecken på psykisk ohälsa.
• Prata om hur man ska agera ifall man själv eller någon annan blir utsatt för något på nätet.
• Prata med ditt barn om hur hen ska hantera nya kontakter i den digitala världen. Jämför med vad du skulle säga om främmande personer börjar prata med ditt barn på gatan.

Lär dig mer om appar, spel och webbsidor

Läs på och ställ frågor om de appar, spel och webbsidor som barnet ofta använder. Diskutera med ditt barn innan du dömer ut innehåll eller sätter in några begränsningar – förutsatt att innehållet inte är uppenbart kränkande eller olämpligt. Du kan lära dig mer om olika sociala medieplattformar, spel och appar på Mediemyndighetens webbplats.

Digitala medier på föräldriska (mediemyndigheten.se)

På sajten Kollaspelet.se finns guider till ett 30-tal populära dataspel, där man får veta hur spelen fungerar och vilka risker och faror som föräldrar kan hålla utkik efter. Där finns också
en omfattande lista med uttryck från spelens värld.

Kollaspelet.se

Det finns många begrepp i den digitala världen som kan vara svåra att förstå, som algoritmer, grooming eller spoofing. Internetstiftelsen har en ordlista med lättbegripliga förklaringar.

Ordlistan som hjälper dig att förstå gaming (internetkunskap.se)

Mycket innehåll är olämpligt

På nätet finns mycket innehåll som är olämpligt av olika skäl. En del sprider ouppnåeliga ideal om hur man ska se ut, vad man ska göra på semestern och vilka saker man ska ha. Det är vanligt med reklam och uppmaningar till köp, trots att det inte är tillåtet.

Många sociala medier har algoritmer som kan göra att personer som till exempel mår psykiskt dåligt får mer och mer innehåll som handlar om dåligt mående, och till och med stimulerar till självskadebeteende. Man kan även hamna i flöden med innehåll som till exempel förhärligar våld och kriminalitet.

Vilka beteenden hos barn som är på nätet ska förälder vara uppmärksam på?

Carin Götblad är polismästare på Polisen. Här svarar hon på frågor om vilka beteenden man som förälder kan vara uppmärksam på när det gäller barns och ungas skärmanvändning.

Använd föräldrainställningar och följ åldergränser

Du som förälder kan minska risken för att ditt barn kommer i kontakt med olämpligt innehåll, till exempel med hjälp av föräldrainställningar och filter som begränsar tillgången till porr. Mediemyndigheten har en sida om föräldrainställningar.

Föräldrainställningar för skärmtid och säkerhet (mediemyndigheten.se)

Många plattformar, spel och sociala medier har också åldersgränser som man bör följa.

Skärmanvändandet hos stora barn – hantera konflikter

Malin Bergström är barnpsykolog och forskare. Här ger hon vardagstips för hur man kan hantera äldre barn och deras skärmanvändning.

Hur kan man rusta barnen om de skulle komma i kontakt med kriminalitet på nätet?

Carin Götblad är polismästare på Polisen. Här svarar hon på frågor om hur man kan skydda barnen mot risker när de använder skärm.

Tips i vardagen för att hantera olämpligt innehåll

• Kontrollera åldersgränser på spel. Ibland kan det vara bra att vänta med vissa appar eller sociala medier även om man är tillräckligt gammal enligt appen.
• Var uppmärksam på och prata om innehåll med begränsande könsroller och osunda kroppsideal.
• Prata med ditt barn om att visst innehåll kan vara obehagligt eller skrämmande, till exempel filmer där personer skadas eller utsätts för övergrepp. Be barnet att prata med en vuxen om hen utsätts för sådant innehåll.
• Ha barns rätt till privatliv i åtanke när du undersöker vad ditt barn gör online.

Vad är det barn kan råka ut för på nätet?

Carin Götblad är Carin Götblad är polismästare på Polisen. Här svarar hon på frågor om vad barn och unga kan råka ut för när de använder skärm.

Stöd och hjälp

Bris och Ecpat har information och stödlinjer för barn och unga och för vuxna. Ecpat har även en funktion för att anmäla sexuella övergrepp mot barn och unga. Hos Rädda barnen finns #Nätsmart, en vägledning om hur vuxna kan prata med barn och unga om sexuella övergrepp på nätet.

Om ditt barn behöver hjälp och stöd

Skärmanvändandet hos stora barn – ge stöd

Malin Bergström är barnpsykolog och forskare. Här ger hon tips kring hur man som vuxen kan ge stöd till äldre barn kring deras skärmanvändning.