Fakta, fejk eller mittemellan i sociala medier?

Lyssna

Det är inte lätt att veta vad som är sant på nätet, eller vilka motiv influencers har för att lägga ut olika saker. Med källkritik kan du undvika att bli lurad.

Vad kan jag lita på?

Digitala medier är fyllda med spännande information, kunskap och livsberättelser, men det finns också falsk information, manipulerade bilder och dolda motiv och agendor. Med utvecklingen av AI kan detta bli ännu vanligare. Därför är det viktigt att du förhåller dig kritiskt till innehållet och fundera på vad avsändaren vill med det.

Även ens vänner och bekanta kan välja att visa upp en tillsnyggad bild av sin vardag. Detta gör att man får en skev bild av verkligheten, och många påverkas negativt av detta.

Använd de här frågorna för att avgöra om det är fakta eller fejk

Vem är avsändaren?

  • Är det en trovärdig och pålitlig källa, till exempel en statlig myndighet eller en oberoende radio- och tv-kanal?

Vad är syftet?

  • Varför finns just den informationen på den här platsen? Är syftet att förändra ditt sätt att tänka eller agera?
  • Vem tjänar på att du sprider informationen vidare?

Vad bygger informationen på?

  • Finns det statistik, fakta eller annat som kan ha tolkats eller vinklats för att det ska passa budskapet?
  • Kan det finnas fakta som utelämnats eller saknas? Kan andra källor ge en annan bild?
  • Det händer att gamla inlägg och nyheter får en ny snurr i digitala medier. Hur gammal är informationen? Är den fortfarande relevant?

Hur reagerar du?

  • Spelar inlägget på dina känslor? Den som känner sig rädd eller hotad har svårare att tänka kritiskt och rationellt.
  • Bekräftar inlägget din nuvarande åsikt? Du kan behöva bredda din syn och förstå andra perspektiv. Annars finns en risk för att du hamnar i en åsiktsbubbla.

Är det reklam eller äkta?

En ganska stor andel av det du ser är reklam. Det är viktigt att fundera på vilken marknadsföring du möter i sociala medier och spel, hur integrerat detta är i ditt flöde och om det rör sig om tydlig eller dold marknadsföring. Mycket reklam bygger på orimliga skönhetsideal och lovar snabba lösningar och resultat. Det är lätt att känna sig lockad, men det finns risk för att du blir lurad eller tar beslut som du ångrar senare.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om något är reklam, till exempel i personliga berättelser. En influencer kan exempelvis berätta om sina erfarenheter av psykisk ohälsa för att få uppmärksamhet och få innehållet att kännas personligt och äkta, trots att hen egentligen vill marknadsföra kläder eller andra produkter.

Vilka influencers följer du? Fundera på vilka kommersiella samarbeten de har och hur de påverkar dig.

Varför är alla andra så lyckade och snygga?

Det enkla svaret är att de antagligen inte är fullt så smala, rika, snygga och vältränade som de verkar, men det är lätt att känna sig otillräcklig när man jämför sig med en falsk eller tillrättalagd bild. Att använda sociala medier kan göra att man mår sämre psykiskt och känner sig missnöjd med sitt eget utseende eller liv. Bland annat ökar risken för ätstörningar.

I stället kan du styra vad du vill och inte vill se. Så här gör du:

  • Begränsa tiden du lägger på plattformar som innehåller mycket skönhets- och kroppsideal.
  • Avfölj personer som gör att du blir mer missnöjd med ditt utseende.
  • Du kan också blockera vissa ord och hashtags. Läs mer hos Mediemyndigheten.

Hur påverkas du av skönhetsideal? Fundera!

Fundera på vilka egenskaper du uppskattar hos exempelvis dina familjemedlemmar och kompisar. Tycker du bättre om en kompis för att hen är snygg, har fina kläder eller är vältränad? Finns det annat som är viktigare?

Tänk efter om du brukar kommentera andra människors utseende på sociala medier, och fundera på vad det i så fall gör med den personen eller andra som läser kommentaren.

Sexuellt eller pornografiskt innehåll

Det finns mycket sexuellt eller pornografiskt innehåll på internet. Porren förstärker ofta vissa skönhetsideal och kan ge en orealistisk bild av sex. Tänk på att det oftast inte speglar verkligheten.