Fritidskortet för barn och ungdomar

Varför är Fritidskortet viktigt?

Att barn och ungdomar har en meningsfull fritid påverkar både deras psykiska och fysiska mående. Att må bra och att göra roliga saker påverkar hälsan på ett positivt sätt. Genom aktiviteter i föreningar och kommunala kulturskolor kan barnen få social gemenskap, känna trygghet, utveckla ett intresse och röra på sig.

Så här fungerar Fritidskortet

Fritidskortet lanserades 15 september 2025 och kan användas som betalning för olika fritidsaktiviteter. På webbplatsen fritidskortet.se finns information till föräldrar om hur man använder Fritidskortet. Där finns också information för föreningar och kulturskolor om vad de behöver göra för att finnas med i Fritidskortets register.

Vilka arbetar med Fritidskortet?

Fritidskortet är ett uppdrag mellan Folkhälsomyndigheten, E hälsomyndigheten, Försäkringskassan, Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) och Kulturrådet.

Vi samverkar också med bland andra Riksidrottsförbundet, Svenskt Friluftsliv och Sveriges kommuner och regioner (SKR). Syftet är att fler barn och ungdomar ska få en meningsfull fritid i gemenskap med andra.

Vilken är Folkhälsomyndighetens roll?

Folkhälsomyndigheten ansvarar för den övergripande kommunikationen om Fritidskortet inför lanseringen samt den breda dialogen med olika aktörer. Vi ansvarar också för att följa upp och utvärdera Fritidskortets effekter på barn och ungdomars hälsa.

Material för nedladdning

Här hittar du bilder, filmer och annat material om Fritidskortet:

Material för kommunikation om Fritidskortet (fritidskortet.se)

Läs mer

• Vanliga frågor och svar (fritidskortet.se)
• Barns och ungdomars röster om fritidsaktiviteter
• En organiserad och meningsfull fritid för barn: Vad säger vårdnadshavarna?
• Försäkringskassans arbete med fritidskortet (forsakringskassan.se)
• Fritidskort för barn och unga (kulturradet.se)
• Fritidskort för barn och unga (regeringen.se)