All rörelse räknas
Läs om varför vardagsrörelse är bra för hälsan och få tips på hur du kan röra dig mer.
Vi arbetar med att ta fram kunskap, följa upp, utvärdera, vägleda och sprida kunskap om områdena mat och fysisk aktivitet. Vi samverkar med lokala, regionala, nationella och internationella aktörer inom området och målet är att vårt arbete ska leda till en god och jämlik hälsa i befolkningen.
Läs om varför vardagsrörelse är bra för hälsan och få tips på hur du kan röra dig mer.
En meningsfull fritid för att må bra och ha roligt tillsammans med andra. Besök Fritidskortets egna webbplats.
Hör Folkhälsomyndighetens sakkunniga Marita Friberg tipsa om hur barn och unga kan öka sin fysiska aktivitet.
Årets Fritidskort måste användas senast den 30 november. Valmöjligheterna är många ̶ hittills har fyra av tio föreningar och kulturskolor, som kan vara med i Fritidskortet, anslutit sig. Och fler är på ingång.
Hur mycket vi rör oss, sitter stilla och sover hänger ihop med risken att drabbas av cancer, hjärt- och kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och depression. Folkhälsomyndigheten och Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, deltar i ett EU-projekt för att kunna förebygga sjukdomarna bättre.
Fritidskortet ger fler barn och unga tillgång till en aktiv och stimulerande fritid. Årets Fritidskort måste användas innan den 30 november, och kan även användas för att betala för aktiviteter som startar senare i år eller nästa år.
I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till en meningsfull fritid.
Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 1 259 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.
Rapporten beskriver regionala resultat om unga personers sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter (SRHR). 210 unga mellan 16 och 29 år har deltagit i enkäten UngKAB23.