Sjukdomsinformation om RS-virusinfektion

Vad orsakar RS-virusinfektion och hur sprids sjukdomen?

RS-virusinfektion orsakas av respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus), som hör till virusfamiljen pneumoviridae och är en nära släkting till humant metapneumovirus (HMPV). RS-virus delas in i två huvudsakliga subtyper: RSV-A och RSV-B. Dessa cirkulerar globalt och orsakar liknande symtombild. Under en säsong kan någon av subtyperna dominera spridningen men ofta förekommer båda parallellt.

RS-virus sprids genom

• direkt eller indirekt kontaktsmitta
• droppsmitta när en infekterad person nyser eller hostar.

Viruspartiklarna kan överleva upp till sex timmar på hårda ytor som bord och handtag, och kortare tid på mjuka ytor som händer och näsdukar. Viruspartiklarna kan inaktiveras med hjälp av desinfektionsmedel samt tvål och vatten. En infekterad person är oftast smittsam i 3–8 dagar. I vissa fall kan spädbarn och personer med nedsatt immunförsvar vara smittsamma längre.

Nästan alla barn infekteras under de två första levnadsåren, majoriteten före ett års ålder. En genomgången infektion ger ingen bestående immunitet mot att bli infekterad igen. RS-virus orsakar upprepade luftvägsinfektioner livet igenom, oftast med milda övre luftvägssymtom.

På norra halvklotet orsakar RS-virus årliga epidemier under vinterhalvåret. Liksom influensan kan epidemierna komma vid olika tidpunkter på säsongen och vara olika kraftiga från år till år. I Sverige ses ofta ett tvåårigt cykliskt mönster med en kraftigare epidemi och en tidig start på säsongen det första året, varvat med en lindrigare epidemi och senare start följande år. Spridningen av RS-virus kan följas genom Folkhälsomyndighetens rapportering, se även rubriken Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik.

Symtom och behandling

Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är oftast mellan 4 och 6 dagar. De flesta blir friska efter 1–2 veckor.

RS-virusinfektion orsakar akut luftvägsinfektion med symtom som kan variera från lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation eller bronkiolit (akut infektion i de nedre luftvägarna som ger andningssvårigheter).

De vanligaste symtomen hos äldre barn och vuxna är nästäppa, rinnsnuva, halsont, hosta, andningsbesvär och ibland feber. I början av infektionen dominerar förkylningssymtomen och därefter ökar vanligtvis andningsbesvären.

Hos små barn under ett års ålder är feber och andningsbesvär vanliga, vilket kan leda till trötthet och svårigheter att äta. Då kan de behöva en tillfällig sondmatning genom näsan för att få energi till att orka ta hand om infektionen. De allra yngsta barnen, som bara är någon månad eller några månader gamla, kan ibland drabbas av andningsuppehåll, så kallade apnéer.

När små barn får en RS-virusinfektion första gången i livet får

• drygt en fjärdedel av barnen lunginflammation eller bronkiolit
• en till tre procent av barnen under ett års ålder så stora besvär att de behöver sjukhusvård.

För barn som är under ett års ålder och som blir mer allvarligt sjuka i sin RS-virusinfektion, sker oftast försämringen omkring dag 4–5 efter infektionens start, ibland tidigare.

Folkhälsomyndigheten har definierat vilka grupper som har störst risk för allvarlig sjukdom vid RS-virusinfektion i rapporten ”Allvarlig RS-virusinfektion bland barn och vuxna i Sverige", se länk under Publikationer. I grupper med högre risk för sjukhusvård ingår

• personer som är 75 år och äldre
• personer med nedsatt immunförsvar och
• barn yngre än tre månader och barn i vissa riskgrupper. En majoritet av de spädbarn som vårdas på sjukhus för RS-virusinfektion har även ett syskon i förskoleålder inom familjen.

Specifik behandling för RS-virusinfektioner saknas i stort, vården inriktas i stället på att behandla patientens symtom. Vid svåra luftvägsbesvär kan patienten behöva syrgas och andra andningsstöd, inhalationer med mediciner som underlättar andningsarbetet samt intravenös vätska och näring och ibland även antibiotika, på grund av samtidig bakteriell infektion. I svåra fall kan intensivvård med respirator, eller i sällsynta fall hjärt-lungmaskin, behövas.

Läkemedelsverkets behandlingsrekommendationer om RS-virus beskriver viruset, den behandling som finns att tillgå och de läkemedel som finns godkända för att förebygga allvarlig RS-virusinfektion.

Läkemedel vid infektion med respiratoriskt syncytievirus (RSV‍) – behandlings­rekommendation (lakemedelsverket.se)

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning. Från 1 november 2026 blir RS-virusinfektion en anmälningspliktig sjukdom. Syftet är att underlätta uppföljning av sjukdomen samt de förebyggande åtgärderna mot sjukdomen. Läs mer under Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott.

Fram till 1 november 2026 sker övervakningen genom frivillig rapportering av laboratoriebekräftade RS-virusfall från landets laboratorier och en del barnkliniker. Rapporteringen möjliggör den veckovisa övervakningen på Folkhälsomyndigheten.

Rapportera RS-virus för laboratorier

Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier genom att smittämnets arvsmassa påvisas med molekylärbiologiska metoder. Det finns även enklare antigentester som med lägre känslighet påvisar RS-virus. Typning utförs på Folkhälsomyndigheten i övervakningssyfte.

Respiratoriskt syncytialvirus A och B

Förebyggande åtgärder

God handhygien är viktig för att begränsa smittspridningen av RS-virus. Till vårdnadshavare finns mer information i ett faktablad om hur vårdnadshavare kan skydda små barn mot luftvägsvirus som RS-virus, se länk under Publikationer.

Vaccination till vuxna

Det finns tre godkända vacciner för vuxna i olika åldrar. Ett av vaccinen är godkänt för vaccination under graviditet för att ge skydd åt spädbarn efter födelsen.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot RS-virus för alla personer från 75 år och för personer från 60 år med vissa bakomliggande sjukdomar.

Vaccination mot RS-virus

Skydd för det nyfödda barnet

Alla spädbarn bör få ett skydd mot RS-virus. De kan få skydd genom två olika typer av läkemedel: genom skyddande antikroppar till det nyfödda barnet eller genom vaccination av den gravida. Skyddet mot RS-virus finns kvar under cirka sex månader från födseln med båda typerna av läkemedel.

Med start den 10 september erbjuds antikroppar kostnadsfritt som skydd mot RS-virus till alla nyfödda barn i Sverige under RS-sjukdomssäsongen. Vaccination av gravida subventioneras inte och sker hos privata vaccinatörer.

Beyfortus rekommenderas till spädbarn (samverkanlakemedel.se)

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Från 1 november 2026 blir RS-virusinfektion en anmälningspliktig sjukdom. Laboratorieanmälan ska då göras för patienter som testar positivt för RS-virus. För patienter som provtagits med patientnära test ska behandlande läkare göra en klinisk anmälan om inte laboratorieanmälan kan göras.

RS-virus är mycket smittsamt och smittar redan tidigt i sjukdomsförloppet. Det är vanligt med smittspridning på förskolor. När man upptäcker ett fall i en barngrupp är smittan sannolikt redan spridd i hela barngruppen. Vägledningen ”Smitta i förskolan” (se länk under Publikationer) ger råd om hur man kan arbeta förebyggande för att minska risken för smittspridning i förskolemiljöer.

Läs mer

• Luftvägsvirus lägesrapporter
• RS-virus – statistik