Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna lägesrapport publicerades den 13 maj 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 19 (4–10 maj 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 17 april 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 15 (6–12 april 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 30 april 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 17 (20–26 april 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 20 mars 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 11 (9–15 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 6 mars 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 9 (23 februari–1 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 20 februari 2026 och redovisar läget för invasiva grupp-A streptokocker (iGAS) vecka 7 (9–15 februari 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 6 februari 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 5 (26 januari–1 februari 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 23 januari 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 3 (12–18 januari 2026).

Var tionde patient på sjukhus i Sverige har en vårdrelaterad infektion, men många infektioner kan förhindras. Genom följsamhet till vårdhygieniska rutiner kan vi skydda patienter, omsorgstagare och personal. Då bidrar vi även till att begränsa antibiotikaresistens.

Denna lägesrapport publicerades den 22 maj 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 20 (11–17 maj 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 16 april 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 15 (6–12 april 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 2 april 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 13 (23–29 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 5 mars 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 9 (23 februari–1 mars 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 19 februari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 7 (9–15 februari 2026).

Denna lägesrapport publicerades den 22 januari 2026 och redovisar läget för vinterkräksjuka vecka 3 (12–18 januari 2026).

Den fästingburna sjukdomen TBE ger oftast lindriga symtom, men kan i vissa fall orsaka allvarlig sjukdom och även död. Folkhälsomyndigheten har nu tagit fram ett stöd för regionerna, som anger till vilka grupper och var i landet som TBE-vaccination rekommenderas.

Folkhälsomyndigheten genomför och beställer undersökningar och studier för att stärka kunskapsläget kring covid-19. Vi arbetar tillsammans med olika samarbetspartners i landet.

Här finns högupplösta bilder som kan användas i informationsmaterial i samband med värmeböljor.

Utifrån resultat i undersökningen Skolbarns hälsovanor har vi tagit fram några faktablad som presenterar utvecklingen utvecklingen av barns och ungas psykiska hälsa över tid, och några tänkbara orsaker.

Här hittar du samlad kunskap för att stödja kommuner och skolor att utveckla arbetssätt som förebygger tobaks- och nikotinbruk och främjar rökfria skolgårdar.

Spelproblem kan och ska förebyggas. Det förebyggande arbetet mot spelproblem bör kombinera åtgärder på olika nivåer och arenor. Framgångsrik spelprevention stärker skyddsfaktorer och minskar riskfaktorer.

I Sverige har befolkningen generellt en god sexuell och reproduktiv hälsa, men det finns skillnader mellan olika samhällsgrupper. En viktig orsak till dessa hälsoskillnader är att människor har ojämlika livsvillkor.

De flesta i Sverige tror att psykisk ohälsa gör det svårare att få anställning, vänner och familj. Samtidigt svarar majoriteten att de tror att man helt kan återhämta sig efter psykisk ohälsa. Det visar resultatet av en befolkningsundersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört.

Här hittar du material om fysisk och social planering och beredskap.

Presentationerna bidrar till att skapa ett gemensamt språk och underlätta kommunikationen om folkhälsopolitiken. Du är välkommen att använda materialet för att presentera den nationella folkhälsopolitiken och arbetet med att genomföra den.