Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Mikroskopisk påvisning av oocystor i feces efter Ziehl-Neelsen-färgning.

RS-virus kan orsaka övre och nedre luftvägsinfektioner hos äldre personer och ge alltifrån en lindrig förkylning till allvarlig lunginflammation. Även yngre personer med underliggande sjukdom som nedsatt hjärt-/lungfunktion, lever- eller njursvikt, diabetes eller nedsatt immunförsvar kan drabbas av

Det här är Folkhälsomyndighetens rekommendationer för hur barn och unga kan använda skärmar för att utvecklas och må bra.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 1 345 fall av invasiv pneumokockinfektion vilket motsvarar en incidens på 13 fall per 100 000 invånare. Incidensen var på samma nivå som under 2014-2018. Köns- och åldersfördelning bland fallen var samma som tidigare år. Medianålder var runt 70 år

Bakgrund Infektion med Enterohemorragisk E. coli (ehec) är en zoonos, vilket innebär att den kan smitta mellan djur och människor. Nötkreatur är den huvudsakliga reservoaren för bakterierna. Ehec-infektion är vanligast hos små barn, men förkommer i alla åldersgrupper. Infektionen kan ge allt ifrån milda symptom till blodig diarré samt…

Infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet mot penicillin har varit anmälningspliktig enligt smittskyddslagen sedan 1996. Antalet rapporterade fall minskade stadigt från 896 under 1997 till 525 under 2002, men ökade därefter till 653 under 2004 och 654 under 2005. Antalet fall påverkas dock

Trend Under 2009 anmäldes endast 53 sorkfeberfall. Det var en dramatisk minskning jämfört med 2007 och 2008 (Figur). Detta beror på att skogssorkarna minskade kraftigt i antal under 2008 och att sorkpopulationerna förblev mycket små även under 2009. Figur. Antal sorkfeberfall 1997–2009. Ålder, kön och smittland Även om incidensen var förhållandevis…

Antalet rapporterade fall av yersiniainfektion under 2002 var på samma nivå som föregående år. Däremot skedde en förändring vad gäller fallens fördelning över landet, med en relativt kraftig ökning i de nordligaste länen. På sommaren är yersiniaincidensen som högst och de senaste åren har dessutom

Vattkoppor är en mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. Efter genomgången sjukdom finns vattkoppsvirus vilande kvar i nervceller i kroppen. Den vilande infektionen kan senare i livet blossa upp igen och den drabbade får då bältros. Annan benämning: Herpes zoster.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små barn.

År 2010 rapporterades totalt 282 fall med yersiniainfektion, av vilka 219 smittats i Sverige. Trender Antalet inhemska fall med Yersinia ökade mellan år 2000 och 2004, då 594 fall rapporterades. Därefter sågs en minskning och under 2010 rapporterades det lägsta antalet inhemska yersiniafall sedan

Ökningen inföll i stort sett uteslutande under sommarmånaderna juni till augusti, då 44 % av årets fall anmäldes. Ökningen var relativt jämnt fördelad mellan könen och över de olika åldersgrupperna. Bilden liknade annars tidigare år, med en stor andel smittade små barn och en något manlig dominans. I tolv län observerades en ökning av antalet inhemska yersinosfall, procentuellt kraftigast i Uppsala…

Trender Under 2009 anmäldes totalt 3 054 fall av salmonellainfektion. Detta är en minskning med drygt 1 000 fall jämfört med de 4 183 som anmäldes 2008. Skillnaden ses framför allt för de utlandssmittade med en minskning med 31 %, men även de inhemskt smittade har minskat med 13 %. Det lägre

Yersiniainfektion är en zoonos som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Fläskkött är det viktigaste livsmedlet för överföring av smittan till människa. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Sjukdom hos människa orsakas av arterna Y. enterocolitica och Y. pseudotuberculosis…

Yersiniainfektion är en zoonos. Sjukdom hos människa orsakas av arterna Y. enterocolitica och Y. pseudotuberculosis. I Sverige och i Europa är Y. enterocolitica vanligast förekommande. Yersinia sprids sannolikt via förorenat vatten eller livsmedel, där fläskkött troligen är det vanligaste

Mykoplasmainfektion orsakad av bakterien Mycoplasma pneumoniae förekommer över hela världen och angriper luftvägarna. Vanliga symtom är heshet, hosta och huvudvärk, men även allvarligare komplikationer som lunginflammation förekommer. Smittsamheten är stor och smittan förekommer i alla

Influensa är en luftvägsinfektion som återkommer regelbundet varje vintersäsong. Influensavirus har en förmåga att förändra sig och kan därför orsaka mer omfattande epidemier vissa år. Benämning av influensapandemier: Svininfluensan, Hongkong-influensan, Asiaten, Spanska sjukan, Ryska snuvan.

RS-virus (Respiratory syncytialvirus) är en vanlig orsak till övre luftvägsinfektion och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektion hos barn yngre än ett år.

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

Yersiniainfektion är en zoonos som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Fläskkött är det viktigaste livsmedlet för överföring av smittan till människa. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Sjukdom hos människa orsakas av arterna Y. enterocolitica och Y. pseudotuberculosis…

Yersinios är en zoonos som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Fläskkött är det viktigaste livsmedlet för överföring av smittan till människa. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Sjukdom hos människa orsakas av arterna Yersinia enterocolitica och Yersinia pseudotuberculosis…

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 2 545 fall av kikhosta i Sverige motsvarande en incidens av 24 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en kraftig ökning jämfört med 2023 (n=138; incidens 1,3) och även jämfört med 2019, året innan covid-19 pandemin startade (n=782; incidens

Information från Folkhälsomyndigheten