Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 390 fall av VRE motsvarande en incidens av 3,7 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 50 procent jämfört med 2023 (n=260; figur 1). Medianåldern bland fallen var 75 år (spridning 13–99 år) och liksom tidigare år rapporterades fler fall

Trender Under 2008 anmäldes 618 fall med VRE. Detta är mer än 10 gånger fler än tidigare år, då antalet fall har varierat mellan 19 och 53 per år. Den kraftiga ökningen berodde på utbrott i tre län med efterföljande infektionskontrollåtgärder och utökad screening. I Stockholm har de utbrott som

Yersinia är en tarmbakterie som sprids via förorenat vatten eller livsmedel. Det är främst en inhemsk smitta, som huvudsakligen ger sjukdom hos barn i förskoleåldern. Utbrott orsakade av yersinia är ovanliga och fallen anses mestadels vara sporadiska. Symtomen inkluderar diarré, magsmärtor och

Under 2013 rapporterades 237 fall av kikhosta, en incidens på 2,5 per 100 000. Flest fall rapporterades bland barn under 1 år, med en incidens på 34 fall per 100 000. Majoriteten i den åldersgruppen, 34 av 39 barn, var yngre än 6 månader gamla och 22 var under 3 månader. Näst högst var incidensen i

Sammanfattning och bedömning Antal rapporterade fall av influensa nådde en medelhög intensitet under säsongen 2018–2019 (figur 1). Säsongen dominerades av influensa A(H1N1)pdm09 med en efterföljande våg av influensa A(H3N2). Både antalet analyserade prov och antalet laboratorieverifierade fall var

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 12 527 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 118 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2023 (n=10 895; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 10 895 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 103 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2022 (n=9611; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och

Gonorré orsakas av bakterien Neisseria gonorrhoeae. Den sprids sexuellt och kan infektera urinröret, ändtarm, svalg, slidan och livmoderhalsen. Ögon kan även infekteras via kontaktsmitta. Inkubationstiden är kort – från något dygn till någon vecka.

Sandmyggefeber, som är godartad, finns inte i Sverige. Man kan smittas vid vistelse vid till exempel Medelhavet, och sjukdomen är även rapporterad från Mellanöstern, Indien och Sydamerika. Annan benämning: Sandfly fever.

Onchocerciasis är en maskinfektion som kan uppträda i olika sjukdomsformer. Sjukdomen förekommer inte i Sverige men har någon enstaka gång diagnostiserats hos personer som vistats i de tropiska områden där smittan finns. Annan benämning: Flodblindhet, ”River blindness”.

Badklåda är en självläkande parasitorsakad åkomma som har global spridning och som kan drabba människan vid bad i söt- och bräckt vatten. Andra benämningar: Simmarklåda, cerkariedermatit.

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 756 fall med enterohemorragisk E. coli-infektion (ehec) motsvarande en incidens av 7,3 fall per 100 000 invånare - en minskning jämfört med 2018 (8,7 fall per 100 000 invånare). Trenden visar dock en ökning i incidens av inhemska fall med i

Usutuvirus sprids mellan fåglar via myggor, och smittan tros vara utbredd bland fåglar i Afrika. Sedan början av 2000-talet förekommer sjukdomen även säsongsvis bland fåglar i flera europeiska länder. Vid utbrott bland fåglar överförs ibland smittan via myggstick till andra djur, inklusive

Infektion med Campylobacter är den vanligaste orsaken till bakteriell gastroenterit i Sverige. Bakterien sprids via framförallt förorenat vatten eller förorenad mat. Den sprids via avföringen från ett flertal olika djurarter och infekterade människor. Otillräckligt tillagad kyckling eller

Hepatit B orsakas av ett virus som sprids sexuellt eller via blod. Hepatit B-virus finns bland människor i hela världen. I Sverige är infektionen ovanlig men i vissa delar av Afrika och Asien är 10–20 procent av befolkningen infekterade och många har fått viruset överfört via mor-till-barn smitta

Humant immunbristvirus (hiv) identifierades i början av 1980-talet som orsaken till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids), och förekommer idag över hela världen.

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning

Echinokockos är en parasitsjukdom orsakad av dvärgbandmask. Det finns olika typer av dvärgbandmaskar med delvis olika värddjur och sjukdomsbild hos människa. Andra benämningar: Blåsmasksjuka, Cystisk echinokockos, Unilokulär hydatidos.

Tuberkulos är en luftburen smitta och sprids när någon som insjuknat får hosta på grund av att infektionen satt sig i luftvägarna. Den största riskgruppen i Sverige är personer som vuxit upp i länder där tuberkulos fortfarande är vanligt, men det är också större risk att insjukna om man har ett

Clostridium difficile årsrapport 2010 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Clostridium difficile årsrapport 2012 Förord Denna rapport utgör en årlig sammanfattning avseende Clostridium difficile- infektion i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den i landet. Statistiken innefattar bland annat

Länsrapport 2023 Gävleborg Kommunernas arbete enligt lagen om tobak och liknande produkter 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper ...................................................................

Länsrapport 2023 Jönköping Kommunernas arbete enligt lagen om tobak och liknande produkter 2 3 Innehåll Om Länsrapportens undersökning .................................................................................. 4 Målgrupper ...................................................................