Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten arbetar med frågor om narkotika och hälsofarliga varor utifrån ett folkhälsoperspektiv. Vi tar fram kunskap för att stärka det hälsofrämjande och förebyggande arbetet på området. Därigenom bidrar vi till att minska ojämlikheter i hälsa hos befolkningen.

Den psykiska hälsan påverkas av vilken bakgrund vi har, hur vi lever och vad vi är med om. Den påverkas av faktorer på samhällsnivå, i vår nära omgivning, och individuella faktorer. Och den kan förändras under livet.

Tobaksrökning är en av de främsta riskfaktorerna för sjukdom och för tidig död som går att förebygga. Det finns många olika tobaksprodukter för rökning, till exempel cigaretter, cigariller, cigarrer, vattenpipa och piptobak.

Säkerhetsdatablad för smittämnen beskriver egenskaper hos smittsamma mikroorganismer och ger vägledning för hur dessa bör hanteras.

Folkhälsomyndigheten har i instruktion av regeringen att dygnet runt tillhandahålla mikrobiologiska analyser avseende sådana agens som, om inte särskilda smittskyddsåtgärder vidtas, kan orsaka skada på personal, vårdstrukturer eller hela samhällsstrukturer. Denna diagnostik kallas

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Avdelningen övervakar och analyserar det epidemiologiska läget för flertalet av de anmälningspliktiga smittsamma sjukdomarna, utreder utbrott och samordnar smittskyddet på nationell nivå för att tillsammans med regionala smittskyddsenheter och ansvariga myndigheter kunna vidta relevanta åtgärder.

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Medel fördelade. Fördelning av organisationsbidrag till ideella riksorganisationer vars verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Mässling ökar internationellt och fler riskerar att utsättas för smitta i samband med resor. För den som inte har vaccinerat sig är det viktigt att se över sitt skydd mot sjukdomen.

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.

Under den gemensamma strategin ”Det handlar om livet” samlar 28 myndigheter över 100 konkreta insatser som ska genomföras de kommande tre åren för att förbättra den psykiska hälsan i befolkningen. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen ska vägleda och samordna arbetet, men utvecklingen är ett

Detta är en rapport som publicerats 4 gånger per år till och med 2021 med fokus på den epidemiologiska typning av enterohemorragisk E. coli (ehec) som utförs på Folkhälsomyndigheten. Rapport fyra innehåller en sammanfattning av året. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Ett informationsblad till föräldrar som beskriver sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet för barn och ger en överblick av vilka vaccinationer som ges vid vilken ålder inom BVC och elevhälsan. Översättningar finns till andra språk.

Rapporten redogör för de nationella vaccinationsprogrammen 2023, myndighetens planering för vaccinationsfrågor så som den ser ut i början av 2024, utvecklingen av nya vacciner och aktuella frågor på vaccinationsområdet.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen och beskriver Folkhälsomyndighetens pågående och möjliga kommande utredningar om nya eller ändrade vaccinationsprogram.

Pneumokocker kan orsaka allvarliga infektioner, både hos barn och vuxna. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och erbjuds också till personer med ökad risk för allvarlig sjukdom.

En utlysning av ett statsbidrag innebär att en bestämd summa pengar går att söka inom ett specifikt område under en viss tid. Det är viktigt att den organisation som vill skicka in en ansökan gör det senast det datum som finns i utlysningen av uppdraget. Om ansökan kommer in för sent kommer den att

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.