Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet. Majoriteten av de svenska harpestfallen smittas genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men generella symtom är hög feber, frossa samt muskel- och huvudvärk. Utfall Under…

Harpest är en bakterieorsakad zoonos som finns över hela norra halvklotet, framför allt i Nordamerika och de norra delarna av Europa och Asien. Majoriteten av de svenska harpestfallen sker genom myggbett, men också genom direktkontakt med infekterade djur, inandning av förorenat damm eller intag av smittat vatten. Sjukdomsbilden varierar beroende på smittväg, men…

Antalet anmälda tularemifall varierar mycket år från år. År 2003 var ett rekordår med 698 rapporterade fall vilket är det högsta antalet sedan 1966, då det var ett utbrott i Jämtland med 2739 anmälda tularemifall. Tidigare har det varit en uttalad koncentration av tularemifallen i de norra och

Trender Under 2008 anmäldes 382 fall av harpest. Även om antalet alltid varierar kraftigt mellan åren är detta ovanligt många anmälningar och man får gå tillbaka till toppåret 2003 för att hitta en lika hög siffra. Ålder och kön Ålders- och könsfördelningen såg ut som tidigare år. Majoriteten av de smittade…

Antalet rapporterade tularemifall har varierat mycket mellan olika år. Efter ett år med många fall har det följt några år med få fall, därefter åter ett år med större antal och så vidare. År 2000 var ett år med många fall, totalt 464, vilket är det högsta antalet rapporterat sedan 1970.

Under 2007 anmäldes totalt 174 fall av tularemi, varav 168 angavs ha smittats i Sverige. Det är en viss minskning från de 241 fallen föregående år. Män var i vanlig ordning överrepresenterade bland fallen och utgjorde 57 %. Majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 40 till 70 år. Tularemianmälningarna började komma in i juli, för att nå en toppnivå under augusti-september och sedan…

År 2006 anmäldes totalt 241 fall av tularemi, varav 232 personer hade smittats i Sverige. Det var ungefär samma antal som de två föregående åren, annars har variationen tidigare varit stor mellan olika år. Liksom tidigare år anmäldes fler män (59 %) än kvinnor och majoriteten av de infekterade personerna var i åldern 30–70 år. Tularemianmälningarna började komma in under juli, för att sedan nå en…

Under året anmäldes sammanlagt 75 kliniska fall av tularemi. Drygt hälften av dessa rapporterades från tre län; Värmland (16 fall), Gävleborg (11 fall) och Västerbotten (16 fall).

Under året anmäldes 26 personer, varav 17 var män och fyra kvinnor.

Under 2022 ökade antalet fall av många smittsamma sjukdomar jämfört med 2021, särskilt under hösten och vintern. Ökningen bedöms bero på att kontakterna mellan människor och resandet successivt återgått till nivåer som liknar de före pandemin av covid-19. Sannolikt har även befolkningens immunitet

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1 048 fall av harpest motsvarande en incidens på 10,1 fall per 100 000 invånare, vilket är nära tio gånger fler än 2018 (n=107; figur 1). Medianåldern var 53 år med en spridning på 1-94 år. Liksom tidigare år rapporterades fler män (54 procent) än kvinnor med harpest…

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 107 fall av harpest vilket är fler än under 2017 (n=87). Incidensen under 2018 var 1,0 fall per 100 000 invånare men kan variera kraftigt mellan olika år. Incidensen var i genomsnitt högre efter 1992 än perioden innan men trenden är inte statistiskt säkerställd (figur 1). För samtliga rapporterade…

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 713 fall av harpest motsvarande en incidens på 6,8 fall per 100 000 invånare, vilket var en påtaglig ökning jämfört med 2022 (n=276; figur 1). Medianåldern var 57 år (spridning 2–91 år). Liksom tidigare år rapporterades fler män (62 procent) med harpest och för båda…

Hantavirusinfektioner kan orsakas av många varianter av hantavirus och förekommer i stora delar av världen. Sjukdomen överförs till människor via gnagare. Hantavirus/Andesvirus kan orsaka alltifrån asymtomatisk (symtomfri) infektion till dödlig infektion. I Sverige förekommer bara varianten

Nipahvirus kan spridas till människan på olika sätt, bland annat från infekterade djur. Sjukdomsbilden varierar från mild till allvarlig sjukdom med svår respiratorisk påverkan och encefalit (inflammation av hjärnan).

Humant immunbristvirus (hiv) identifierades i början av 1980-talet som orsaken till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids), och förekommer idag över hela världen.

Sorkfeber är en virussjukdom som sprids via skogssorken. Sorkfeber är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Annan benämning: Nephropathia epidemica, Hemorragisk feber med njurpåverkan.

Fästingburna sjukdomar är ett växande folkhälsoproblem i Sverige. I Sverige är borreliainfektion (borrelios) och TBE (fästingburen hjärninflammation) de vanligaste, men även mindre kända sjukdomar som anaplasmos, babesios, neoehrlichios och rickettsios förekommer i landet.

West nile-virus sprids framför allt mellan fåglar via myggor, men människor kan också smittas av myggor som bär på viruset. Sjukdomsfall förekommer i stora delar världen. I Europa sprids viruset framför allt i de södra och östra delarna. En annan benämning på sjukdomen är nilfeber.

ESBL-CARBA är ett samlingsnamn för en grupp enzymer (karbapenemaser) som vissa tarmbakterier kan producera. Enzymerna bryter ner en viktig grupp av antibiotika (karpapenemer) som ofta är det enda alternativet vid allvarliga infektioner. Förekomsten av bakterier med ESBL-CARBA är fortsatt låg i

Clostridium perfringens är en bakterie som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Den kan bilda bakteriegift (toxin) och är en vanlig matförgiftningsbakterie.

Sexuellt överförbara infektioner (STI), ibland kallade könssjukdomar, är infektioner som främst sprids genom sexuell kontakt – vaginalt, analt eller oralt sex. Vissa kan även överföras via blod eller från mor till barn under graviditet eller förlossning.

I P3-laboratoriet hanteras smittämnen för vilka det föreligger risk för allvarliga konsekvenser i form av svår sjukdom om en person exponeras. Det rör sig om smittämnen som kan vara mycket smittsamma eller som ger infektioner som det finns begränsade möjligheter att bota och/eller förebygga.

Detektion av F. tularensis–DNA med realtids-PCR samt odling av kliniska prov utförs för diagnostik vid klinisk misstanke om tularemi (harpest).

Humant papillomvirus (HPV) är en mycket smittsam sexuellt överförbar infektion och de flesta människor infekteras med en eller flera olika typer av viruset någon gång i livet. HPV kan också orsaka vanliga hudvårtor samt könsvårtor som också kallas kondylom.