Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

I P3-laboratoriet hanteras smittämnen för vilka det föreligger risk för allvarliga konsekvenser i form av svår sjukdom om en person exponeras. Det rör sig om smittämnen som kan vara mycket smittsamma eller som ger infektioner som det finns begränsade möjligheter att bota och/eller förebygga.

Senaste internetversionen av författningen. Den konsoliderade versionen är en sammanställning av alla gällande föreskrifter och allmänna råd, från grundförfattning till senaste ändringsförfattning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2009.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2002.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2008.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Folkhälsomyndigheten har gett ut rekommendationer om vaccination mot flera sjukdomar. Dessa rekommendationer är inte bindande, utan regioner beslutar själva om vaccinationerna ska erbjudas befolkningen och på vilket sätt, samt om eventuella avgifter för patienterna.

Den som fått hiv får efter någon eller några veckor en primärinfektion. Ofta är den asymtomatisk eller ger så lindriga symtom att den knappast märks. I övrigt ger hiv ofta inga symtom förrän efter flera år.

Vägledningen har tagits fram för att ge stöd vid vaccination enligt det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. I publikationen beskriver vi allmänna principer vid vaccination samt ger råd om hur vaccination av barn och ungdomar som inte har följt vaccinationsprogrammet kan planeras.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Här finns information om vacciner som används i Sverige. Här finns bland annat information om sjukdomarna som vaccinerna skyddar mot, vilka som rekommenderas vaccination eller när vaccination kan övervägas, med mera. För varje vaccin finns också länkar till mer information.

Här hittar du ett urval av rapporter med analyserad, kommenterad och tolkad statistik som ger en övergripande bild om utvecklingen av folkhälsan och dess bestämningsfaktorer på nationell, regional och lokal nivå.

Nationella vaccinationsprogram omfattar specifika sjukdomar och målgrupper. Vaccinationer mot dessa sjukdomar ska erbjudas kostnadsfritt till personer som ingår i målgrupperna och registreras i det nationella vaccinationsregistret.

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2023 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.