Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Infektion och bärarskap av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är anmälningspliktig sedan 1 januari 2000. Sedan 1995 har dessa bakterier anmälts genom den så kallade "Frivilliga laboratorierapporten". MRSA började få en ökad spridning i många länder på 1980-talet och betraktas i många

Bacillus cereus är en i miljön allmänt förekommande bakterie som finns över hela världen. I likhet med några andra bacillusarter kan den bilda bakteriegifter, så kallade enterotoxiner, som påverkar tarmen. Bakterien är en relativt vanlig matförgiftningsbakterie som orsakar diarré och/eller

Trender Under året skedde en mycket kraftig ökning av antalet EHEC-anmälningar, både för personer smittade i Sverige och utomlands. Jämfört med året innan var ökningen av inhemska fall så stor som 174 % och det totala antalet fall har ökat med ca 300 % på två år. Till viss del kan denna explosiva

Pneumokocker (Streptococcus pneumoniae) är luftvägsbakterier som orsakar öroninflammation, bihåleinflammation och lunginflammation samt mer sällan, blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Kolonisation utan symtom är vanligt hos barn i förskoleåldern. I många länder har andelen pneumokocker med

Smittkoppor var en virussjukdom som tidigare drabbade människor i hela världen. Smittkoppor var den första sjukdomen som man framgångsrikt kunde vaccinera mot. År 1980 förklarade Världshälsoorganisationen (WHO) världen vara fri från smittkoppor. Annan benämning: Variola.

Bakgrund Denna grupp utgörs av tarmbakterier som producerar enzymer som kallas betalaktamaser med utvidgat spektrum, ESBL. De är resistenta mot antibiotika som hör till grupperna penicilliner och cefalosporiner. ESBL-generna sitter ofta på plasmider vilket medför att de kan överföras mellan olika

Calicivirus orsakar stora återkommande årliga epidemier i samhället, framförallt på vinterhalvåret. Andra benämningar: Akut smittsam icke bakteriell gastroenterit, Norwalkinfektion, Vinterkräksjuka, Winter vomiting disease.

Detta är en vanlig form av matförgiftning, och sjukdomstillståndet är en förgiftning, ingen infektion. Vissa stafylokocker kan nämligen vid sin tillväxt i livsmedel bilda ett bakteriegift (toxin) som retar tarmen.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27120080HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2020:80 Utkom från trycket den 18 december 2020 Föreskrifter om ändring i

Hepatit C orsakas av ett virus som sprids via blod och som bara finns hos människor. Smittämnet är globalt sett mycket utbrett och vanligt, men förekomsten i Sverige är förhållandevis låg. Sjukdomen har hos oss en stark koppling till intravenöst narkotikamissbruk.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Pneumokocker är den vanligaste orsaken till bakteriella luftvägsinfektioner. Sjukdomar orsakade av pneumokocker finns över hela världen och ger allvarligast sjukdom hos små barn och äldre.

Amöbainfektion är en parasitsjukdom som finns i många delar av världen. Den är dock vanligare i till exempel Asien, Afrika och Sydamerika än i Europa. Andra benämningar: Amöbadysenteri, Entamoeba, infektion med Entamoeba histolytica.

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Clostridium perfringens är en bakterie som normalt finns i jord och i tarmen hos många djur. Den kan bilda bakteriegift (toxin) och är en vanlig matförgiftningsbakterie.

Komplement till den epidemiologiska årsrapporten för smittsamma sjukdomar och innehåller en samling av diagram och tabeller för en del av de sjukdomar som årligen rapporteras.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27120050HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens föreskrifter och allmänna råd (HSLF-FS 2020:12) om allas

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

2020-03-20 Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Besök: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Besök: Forskarens väg 3. Telefon 010-205 20 00 E-post info@folkhalsomyndigheten.se www.folkhalsomyndigheten.se Övervakningssystem för covid-19

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Beskrivning av indikatorer Bilaga 2 till Folkhälsans utveckling – Årsrapport 2020 2 Innehåll Beskrivning av indikatorer ............................................................................................. 3 3 Beskrivning av indikatorer I tabellen nedan redovisas de indikatorer som ingår i