Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vatten. Den sprids främst via aerosoler (små vattendroppar) och kan då man andas in den ge svår lunginflammation, så kallad legionärssjuka. Det är framför allt äldre personer som insjuknar, och i huvudsak män. Personer med nedsatt immunförsvar

Syfilis var tidigare en mycket vanlig sexuellt överförd smitta, men sjukdomen blev allt mer sällsynt i Sverige mot 1900-talets slut. I andra delar av världen är dock syfilis fortfarande vanligt. Annan benämning: Lues.

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Malaria är en mycket utbredd sjukdom i tropiska och subtropiska delar av världen. Sjukdomen sprids via myggor. De allra flesta malariadödsfall drabbar barn under fem år i Afrika söder om Sahara.

Campylobacter är den vanligaste orsaken till bakteriell gastroenterit i Sverige. Bakterien, som sprids fekal-oralt via framför allt förorenat vatten eller förorenad mat, är zoonotisk och utsöndras via avföringen hos ett flertal olika djurarter och hos infekterade människor. Det finns flera olika

Bakgrund Difteri (även kallad äkta krupp eller strypsjuka) yttrar sig som en infektion med tjocka beläggningar i svalg och luftrör som kan göra det svårt att andas. Sjukdomen orsakas av ett gift (toxin) som kan utsöndras av vissa arter av korynebakterier. Difteritoxinet kan även skada andra organ

Hepatit A virus som orsakar inflammation i levern, utsöndras med avföringen och sprids framför allt via kontaminerat livsmedel (till exempel skaldjur, frysta bär, grönsaker) och vatten, eller från person till person vid nära kontakt. Inkubationstiden för hepatit A är två till sex veckor, i medeltal

Utfall och trend År 2013 rapporterades 461 nya fall av hivinfektion, vilket är något fler än 2012 men på samma nivå som genomsnittet den senaste tioårsperioden (figur 1). Variationer mellan enskilda år beror framför allt på vissa skillnader i antalet rapporterade fall bland migranter, smittade före

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27121038HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:38 Utkom från trycket den 25 maj 2021 Föreskrifter om ändring i Folkhälsomyndighetens

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 1993 fall av salmonellainfektion motsvarande en incidens av 19 fall per 100 000 invånare. Incidensen av inhemska fall har varit stabil över tid (7,4 fall per 100 000 invånare under 2019) medan incidensen hos smittade utanför Sverige fortsätter

Covid-19 är en mycket smittsam luftvägsinfektion som är lindrig för de allra flesta men som kan leda till allvarlig sjukdom och död hos en del. Smittspridningen sker i första hand vid nära kontakt mellan människor och genom små och stora droppar från luftvägarna.

Humant metapneumovirus (HMPV) orsakar oftast milda luftvägsinfektioner. Viruset sprids genom kontaktsmitta och droppsmitta. I Sverige förekommer HMPV-infektion främst i form av årliga epidemier under vinterhalvåret.

Vattkoppor är en mycket smittsam men för det mesta mild utslagssjukdom. Efter genomgången sjukdom finns vattkoppsvirus vilande kvar i nervceller i kroppen. Den vilande infektionen kan senare i livet blossa upp igen och den drabbade får då bältros. Annan benämning: Herpes zoster.

Sammanfattning och bedömning Under säsongen 2022–2023 rapporterades 15 439 fall av respiratoriskt syncytialvirus (RS-virus), motsvarande en incidens av 148 fall per 100 000 invånare. Säsongen 2022–2023 kännetecknades av en tidig epidemistart, en lång säsong och ett stort antal rapporterade fall

Tyfoidfeber är en svår sjukdom som ofta kräver sjukhusvård. Sjukdomen finns över hela världen men är vanligare i fattigare länder. I Sverige är den ovanlig, 10–30 fall rapporteras per år och i stort sett alla är smittade utomlands. Indien, Pakistan och länder i Mellanöstern samt Afrika är de

ESBL-producerande Enterobacteriaceae är resistenta mot betalaktamantibiotika inklusive tredje generationens cefalosporiner. Resistensmekanismen är i regel plasmidburen vilket innebär att den inte bara sprids genom överföring av den resistenta bakterien utan också kan ”smitta” andra bakterier.

Bakgrund VRE är enterokocker som är resistenta mot vankomycin, ett viktigt antibiotikum mot just enterokockinfektioner. Enterokocker är normala tarmbakterier som finns hos nästan alla människor och sällan orsakar sjukdom. VRE skiljer sig inte i det avseendet, de flesta smittade blir bärare utan att

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Enterovirus är ett samlingsnamn för ett flertal virustyper med global utbredning som kan orsaka förkylning, ögoninfektioner och mag- och tarmsymtom. Enterovirus kan också orsaka hjärnhinneinflammation, blodförgiftning och förlamning.

Beskrivning av klinik och problematik Clostridioides difficile är en tarmbakterie som kan orsaka diarré (CDI) och livshotande pseudomembranös kolit, framför allt hos äldre individer som behandlas med antibiotika. Flera studier har visat att incidensen av CDI har ökat de senaste åren i Sverige och i

ESBLCARBA, är ett samlingsnamn för ”bredspektrum”-betalaktamaser med förmågan att bryta ned samtliga grupper av betalaktamantibiotika, dvs. penicilliner, cefalosporiner och karbapenemer. Tarmbakterier som förvärvat ESBLCARBA, är ofta samtidigt multiresistenta vilket medför att få

Denguefeber orsakas av ett myggburet virus och förekommer endemiskt i tropiska och subtropiska områden. Årligen infekteras upp emot 100 miljoner personer av viruset. Sjukdomen liknar oftast influensa, men ibland kan man också få små hudblödningar. En mycket ovanlig, men betydligt allvarligare och

Trender Ökningen av antalet anmälda MRSA-fall i Sverige fortsatte under 2005 i de flesta landsting, trots alla åtgärder som vidtagits. Totalt anmäldes 975 fall under 2005, vilket är en ökning med 38 procent jämfört med 2004. De flesta rapporterades från de tre storstadsregionerna, men nästan alla