Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Säsongssammanställning typning rotavirus Rotavirus orsakar gastroenterit hos främst barn i förskoleåldern, med en topp i åldersgruppen 6- 24 månader. Liksom andra tarmvirus är det mycket smittsamt. I Sverige sjukhusvårdas cirka 2 000 barn under 5 år årligen på grund av huvudsakligen

Säsongssammanställning typning rotavirus Rotavirus orsakar gastroenterit hos främst barn i förskoleåldern, med en topp i åldersgruppen 6- 24 månader. Liksom andra tarmvirus är det mycket smittsamt. I Sverige sjukhusvårdas cirka 2 000 barn under 5 år årligen på grund av huvudsakligen

Den 1 juli 2022 blev rotavirusinfektion en anmälningspliktig sjukdom. Rotavirussäsongen sträcker sig från den 1 september till den 31 augusti nästföljande år. Under säsongen 2023‒2024 rapporterades 997 fall av rotavirusinfektion motsvarande en incidens av 9,4 fall per 100 000 invånare. Det är en

Lassafeber orsakas av lassavirus och kan orsaka blödarfeber (hemorragisk feber). Viruset sprids främst sprids via gnagare. Sjukdomen förekommer i Västafrika, framför allt i Nigeria.

Infektionssjukdomen kokoppor är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras från djur till människor. Den orsakas av kokoppsvirus som primärt finns i Europa. Kokoppor är ovanliga och läker ut hos individer med ett normalt immunförsvar.

Ockelbosjukan orsakas av ett virus som sprids av myggor som sannolikt smittats av andra djur, troligen fåglar. Utbredningen i Sverige är stort sett begränsad till Dalarna och södra Norrland. Annan benämning: Bärplockarsjuka.

Humant parainfluensavirus orsakar ofta milda luftvägsinfektioner med symtom från de övre och nedre luftvägarna. Viruset sprids vid nära kontakt mellan personer, genom små och stora droppar från luftvägarna. Sjukdomen parainfluensa förekommer i hela världen och är en vanlig orsak till krupp hos små

Haemophilus influenzae (Hi) är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i luftvägarna, t.ex. bihåle-, öron- och lunginflammation. Den kan också ge upphov till allvarliga infektioner som meningit och sepsis. Det finns flera olika typer av Haemophilus influenzae. Typ b (Hib) var den vanligaste

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Rotavirusinfektioner är mycket vanliga och kan orsaka diarré och kräkningar (magsjuka) hos både barn och vuxna. Sjukdomen kan ibland bli allvarlig, särskilt hos små barn. I Sverige ingår vaccination mot rotavirus i barnvaccinationsprogrammet sedan 2019.

Under 2006 anmäldes 795 fall av kikhosta, varav 617 fall anmäldes endast från mikrobiologiska laboratorier. Flest fall anmäldes från Skåne (195) och Stockholm (191). Trender Kikhosta går normalt i vågor med 3–4 års mellanrum och år 2006 var, liksom år 2003, ett år med låg förekomst. Dessa två år

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Hepatit D orsakas av ett virus som kräver en samtidig infektion med hepatit B-virus (HBV) för att kunna föröka sig och ge upphov till sjukdom. Smittan finns globalt men är främst rapporterad från länder kring Medelhavet. Från Sverige rapporteras fem till tio fall årligen och det är främst

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Bakgrund Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation.

Bakterien Streptococcus pneumoniae, vanligen kallad pneumokock, är ett av de vanligaste smittämnena som orsakar luftvägsinfektioner såsom öron-, bihåle- och lunginflammation, men den kan även orsaka allvarliga invasiva infektioner såsom blodförgiftning och hjärnhinneinflammation. Sedan 2009 ingår

Trender Under år 2005 anmäldes 1 360 fall av kikhosta, varav 1 071 var laboratorieverifierade. Incidensen av rapporterad kikhosta i landet var därmed 15 per 100 000, vilket ska jämföras med cirka 150 per 100 000 innan de nya acellulära kikhostevaccinerna infördes i barnvaccinationsprogrammet år

Påssjuka är en virusinfektion som ger feber och svullna spottkörtlar, men den kan också ge hjärnhinneinflammation och testikelinflammation hos män efter pubertet. Efter införandet av vaccination 1982 har påssjuka blivit en ovanlig sjukdom. Under de senaste fem åren har 24-52 fall per år

Under 2021 fortgick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 påverkade även spridningen och förekomsten av andra smittsamma sjukdomar. Även minskat resande och migration samt färre vårdbesök påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Under 2014 rapporterades 703 fall av kikhosta, en incidens på 7,2 per 100 000. Det var den högsta incidensen sedan 2008 och en trefaldig ökning jämfört med 2013. Antalet rapporterade fall började öka successivt under sommaren och toppen nåddes i september med 156 fall (figur 1). Incidensen

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115001HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens allmänna råd om vaccination mot pneumokocker; beslutade den 1 juli 2015.

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27121114HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen 1 HSLF-FS 2021:114 Utkom från trycket den 28 december 2021 Föreskrifter om ändring i

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Under 2014 rapporterades 2 041 nya fall med hepatit B-infektion (incidens 21 fall/100 000 invånare), vilket var en ökning med 253 fall från 2013. En ökning av det totala antalet fall som årligen rapporteras ses under en 10-årsperiod medan antalet fall smittade i Sverige visat en nedåtgående trend.