Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Isolat av Streptococcus pneumoniae verifieras och typas därefter serologiskt genom precipitation i gel med en panel av antisera.

Alla vaccinationer mot covid-19 ska registreras i det nationella vaccinationsregistret av den som vaccinerar dig. Den information som ska registreras är personnummer eller samordningsnummer, datum för vaccination, vilket vaccin som använts, vårdgivare som ansvarat för vaccinationen och dosnummer för vaccin mot covid-19. Detta görs för att kunna följa upp…

Information från Folkhälsomyndigheten

De studier som gjorts beskriver ett bra skydd mot allvarlig RSV-infektion av monoklonala antikroppar. Läkemedlen fungerar ungefär som ett vaccin, men ger skydd under en kortare tid än en vaccination. Ett av läkemedlen har effekt i ca en månad och behöver upprepas under säsongen och det andra läkemedlet har effekt under fem – sex månader. De biverkningar…

Alla som inte har immunitet mot sjukdomarna riskerar att smittas vid kontakt med någon som är sjuk. Immunitet får man genom att ha haft sjukdomen eller genom vaccination. Sjukdomarna är vanliga i många andra länder, och utlandsresenärer löper därför högre risk att smittas. Även i Sverige kan man smittas av någon som varit utomlands och smittats där, men denna risk är låg.

Ingen har insjuknat i polio i Sverige sedan 1977. Polioepidemier upphörde redan 1962 när cirka 80 procent av Sveriges befolkning hade skydd mot sjukdomen genom vaccination. Polio är alltså inte längre något problem i Sverige. Det är däremot fortfarande viktigt att vaccinera sig och att upprätthålla en hög vaccinationstäckning i befolkningen…

Vaccinationen mot kikhosta infördes första gången i det svenska vaccinationsprogrammet för barn under 1950-talet. 1978 såg man att skyddet mot kikhosta genom vaccinationen sjönk. Man såg också misstänkta reaktioner av det vaccin som användes då. Det gjorde att man beslöt att ta bort kikhosta ur det allmänna vaccinationsprogrammet…

Det är din region som ansvarar för att utföra vaccinationerna mot covid-19. På 1177.se finns svar på de vanligaste frågorna om vaccinationerna, till exempel: Hur gör jag för att boka tid? Var sker vaccinationen? Om du har behov kan du vaccinera dig i en annan region eller på en annan plats än där du är folkbokförd. Det kan till…

Alla barn i Sverige rekommenderas att ta de vacciner som erbjuds av BVC och inom elevhälsan. Då har de ett bra skydd mot kikhosta och behöver inget ytterligare skydd genom vaccination. Det finns inga särskilda rekommendationer för vuxna som bor tillsammans med en gravid person för att skydda mot kikhosta. Det är viktigt att personer som träffar den gravida är observanta på symtom som kan vara kikhosta…

Här berättar vi vilka personersom behöver vaccinera sig mot covid-19.

När gravida ska vaccineras beror på graviditetsvecka och månad på året. I Sverige sker vaccination mot influensa oftast under perioden november till januari, ibland februari om influensasäsongen startar sent. Figur: Figuren visar fyra exempel på graviditeter och hur de överlappar med vaccinationsperioden. Se bilden i stort format I figuren visas fyra graviditeter…

Sammanfattning och bedömning Under 2022 spreds mpox (tidigare apkoppor) för första gången i större utsträckning utanför Afrika. Infektionen spreds främst via sexuella kontakter, huvudsakligen bland män som har sex med män (MSM). Sjukdomen har även förekommit hos ett fåtal kvinnor och barn som haft

Information från Folkhälsomyndigheten

Sedan den allmänna vaccinationen införts minskade antalet röda hund-fall snabbt och på 2000-talet har endast enstaka fall av röda hund rapporterats i Sverige. Under 2011 anmäldes 5 fall, det högsta antalet sedan 1996. Alla fall var laboratorieverifierade. Ett av fallen var ett barn med medfödd

Ja, det är möjligt. Men hos personer som inte tillhör någon av riskgrupperna orsakar covid-19 i regel milda, förkylningsliknande symtom. De rekommenderas därför inte vaccin av Folkhälsomyndigheten. Regionerna kan vaccinera personer som inte tillhör en riskgrupp mot covid-19, men det förutsätter att det finns tillräckligt med vaccin. Det…

Influensavacciner av den typ som vi använder varje höst har använts i decennier. Dessa äggbaserade influensavacciner började användas på 1940-talet. I början var de vaccinerna inte spjälkade (sönderdelade viruspartiklar som renats) utan så kallade helcellsvacciner, vilka gav mer biverkningar än

En dos MPR-vaccin ger cirka 95 procent av alla vaccinerade individer skydd mot sjukdomarna. Det finns dock individer som trots vaccination inte får skydd. Den andra dosen ges för att dessa ska få en ny chans. Den andra dosen gör också att ett långvarigt skydd upprättas. Eftersom mässling, påssjuka och röda hund numera är så sällsynta i Sverige kan skyddet nämligen inte förstärkas genom att man utsätts…

Nej. De influensavacciner som ges innehåller avdödat virus och kan inte orsaka influensa, men man kan få lite feber 1-2 dagar efter vaccinationen när immunförsvaret aktiveras. Det levande försvagade vaccinet som ges till barn som nässprej orsakar en mild infektion i de övre luftvägarna och ska inte

Allvarliga reaktioner vid vaccination mot säsongsinfluensa är mycket ovanliga. De influensavacciner som ges med spruta kan orsaka rodnad, svullnad och ömhet på injektionsstället under några dagar. Förstärkta vacciner ger något mer lokal reaktion än de andra inaktiverade vaccinerna. Vanliga eller mycket vanliga biverkningar från det levande…

Information från Folkhälsomyndigheten

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinations-scheman och…

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinationsscheman och…

Grundskydd erhålls för såväl difteri som stelkramp med tre doser, varav de första två ges med 2 månaders mellanrum och den tredje minst 6 månader efter den andra dosen. En påfyllnadsdos bör ges cirka fem år senare. I det svenska vaccinationsprogrammet ges vaccin mot difteri och stelkramp vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Barn…

Nej, vid överkänslighet mot någon beståndsdel i vaccinet bör man inte vaccineras. Influensavirus för alla vaccinerna har odlats fram i hönsägg och trots att vaccinerna renas oerhört väl kan små mängder äggproteiner finnas kvar. Personer med kraftig äggallergi måste därför rådgöra med sin läkare…

Sjukdomstatistik över mässling, även kallad morbilli. Statistiken sammanställs i en årsrapport, samt per län/region, utifrån ålder, kön, fall per vecka, trend och smittland.